Mer
än 40 år med PCB
Trots
åtgärder är miljögiftet fortfarande ett problem
För
drygt 40 år sedan upptäckte forskare att PCB var ett
miljögift. Idag finns problemet fortfarande kvar, inbyggt
i hus, varor – och människor.
Den 22 november
1966 presenterade Sören Jensen sin forskning som visade att
PCB fanns i naturen och i människan. Ett ämne som aldrig
avsiktligt spridits kunde hittas på många håll.
Började
med DDT
Men historien börjar tidigare än så. 1962 kom
boken ”Tyst vår” av Rachel Carson och i den
beskrevs hur antalet fåglar minskat. Misstänkt bov
i dramat var DDT, ett bekämpningsmedel som på den tiden
användes flitigt.
1964 anställdes Sören Jensen på
institutionen för analytisk kemi vid Stockholms universitet
för att studera hur mycket DDT som fanns i medel-Svensson.
Han kunde konstatera att DDT förekom både i naturen
och hos människan.
Dessutom hittade han ett okänt kemiskt
ämne som uppenbarligen också hade stor spridning. Att
det skulle vara något som bildats naturligt kunde han utesluta
efter analys av gäddor från olika delar av landet.
PCB i barnens hår
Men mysteriet löstes inte förrän
1966 när Sören Jensen fick in en död havsörn
med mycket höga halter av det okända ämnet. Detta
tillsammans med utveckling inom analystekniken gjorde att han
efter ha lagt ett kemiskt pussel kunde dra slutsatsen att provet
innehöll ett ämne som fick namnet PCB.
– Jag mätte PCB i mina barns hår
och såg att halterna var högst hos vårt två
månader gamla barn, vilket tydde på att det överförs
med bröstmjölken. Det var då vi förlorade
vår miljö-oskuld, säger han.
Liten
ordlista |
Följande
tre ord är kriterier för att ett kemiskt ämne
ska tas upp i Stockholms-konventionen. Dessutom krävs
att ämnet kan transporteras lång väg.
Persistent betyder långlivat det
vill säga att ämnet inte bryts ned eller bryts
ned långsamt i naturen.
Bioackumulerat innebär att ämnet
lagras i djur och människor, ofta i fettet.
Toxisk betyder giftig.
PCB uppfyller alla kriterierna.
|
Ett
av de värsta
PCB räknas nu som ett av våra allvarligaste miljögifter.
Det hade tillverkats industriellt sedan 1929 och har genom åren
använts i en rad produkter, till exempel som isolerande olja
i större transformatorer, som tillsats i färg, lim,
fogmassor, självkopierande papper och även i vardagliga
produkter som läppstift.
Anledningen till den stora användningen
var att PCB är ett stabilt ämne med många bra
egenskaper, till exempel att det tål höga temperaturer.
Men förr eller senare blir produkter avfall och lämnas
på en deponi eller förbränns.
Men PCB förstörs inte utan sprids vidare i naturen.
Läcker
från hus
Upptäckten blottlade ett miljöproblem för 40 år
sedan, men hur ser det ut idag? Sanningen är att PCB fortfarande
är ett stort problem. Många av de hus som byggdes under
miljonprogrammet innehöll PCB i fogmassorna. Husen finns
kvar och därifrån läcker ämnet sakta ut till
omgivningen. När husen ska rivas gäller det att ta hand
om materialet på rätt sätt. I våras kom
en ny lagstiftning för att komma till rätta med problemet.
Vad är det som är farligt med PCB?
Tester visar att det inte är särskilt giftigt akut.
Men det kan ge effekter på längre sikt. Till exempel
kan det bidra till att cancertumörer växer, påverka
immunförsvaret och ge beteendeförändringar. Hos
säl har forskare sett störningar i fortplantningen.
Men det är stor skillnad mellan olika djurarter, en del är
mycket mer känsliga än andra. Det är också
skillnad mellan de olika varianterna av PCB.
Glädjande nog kan sägas att halterna
i naturen går ned även om det går långsamt.
Det som är negativt är att spridningen har varit mycket
stor. Hos inuiterna i Arktis har forskare konstaterat höga
halter vilket kan bero på att PCB lagras i fett och att
deras kost till stor del består av mycket fet fisk och säl.
Sören Jensens upptäckt fick stort
genomslag i forskarvärlden men även hos politiker både
nationellt och internationellt. I Sverige var vi relativt snabba
med att införa lagstiftning 1974 om PCB och dess användning.
På det internationella planet har det tagit längre
tid. Inom FN har den så kallade Stockholmskonventionen tagits
fram med förbud mot de värsta miljögifterna.
Ny
EU-lagstiftning
Kommer vi att kunna undvika liknande miljöproblem i framtiden?
Den 13 december 2006 klubbades EU:s nya gemensamma kemikalielagstiftning
igenom. Dess syfte är att kemiska ämnen ska vara bättre
undersökta innan de används i produkter.
Kanske kan denna lagstiftning göra så
att vi i framtiden slipper läsa en artikel om ett miljögift
som firat 40-årsjubileum.
Fakta
PCB |
PCB betyder
polyklorerade bifenyler och består av två sammansatta
sexhörningar av kolatomer. I varje hörn kan det
sitta en kloratom. Genom att variera antalet kloratomer
och var de sitter på molekylen fås olika varianter
av PCB. Totalt finns 209 varianter av vilka en del är
mycket farliga och andra inte har så stora effekter
i miljön.
DDT
är ett bekämpningsmedel. Idag används det
inte i Sverige men viss användning förekommer
i andra länder till exempel för att bekämpa
malariamygg.
|
Text:
Martin Wänerholm
Foto: Kim Lill
|