Mer än 40 år med PCB
Trots åtgärder är miljögiftet fortfarande ett problem

För drygt 40 år sedan upptäckte forskare att PCB var ett miljögift. Idag finns problemet fortfarande kvar, inbyggt i hus, varor – och människor.

Den 22 november 1966 presenterade Sören Jensen sin forskning som visade att PCB fanns i naturen och i människan. Ett ämne som aldrig avsiktligt spridits kunde hittas på många håll.

Började med DDT
Men historien börjar tidigare än så. 1962 kom boken ”Tyst vår” av Rachel Carson och i den beskrevs hur antalet fåglar minskat. Misstänkt bov i dramat var DDT, ett bekämpningsmedel som på den tiden användes flitigt.
   1964 anställdes Sören Jensen på institutionen för analytisk kemi vid Stockholms universitet för att studera hur mycket DDT som fanns i medel-Svensson. Han kunde konstatera att DDT förekom både i naturen och hos människan.
   Dessutom hittade han ett okänt kemiskt ämne som uppenbarligen också hade stor spridning. Att det skulle vara något som bildats naturligt kunde han utesluta efter analys av gäddor från olika delar av landet.
PCB i barnens hår
   Men mysteriet löstes inte förrän 1966 när Sören Jensen fick in en död havsörn med mycket höga halter av det okända ämnet. Detta tillsammans med utveckling inom analystekniken gjorde att han efter ha lagt ett kemiskt pussel kunde dra slutsatsen att provet innehöll ett ämne som fick namnet PCB.
   – Jag mätte PCB i mina barns hår och såg att halterna var högst hos vårt två månader gamla barn, vilket tydde på att det överförs med bröstmjölken. Det var då vi förlorade vår miljö-oskuld, säger han.

Liten ordlista

Följande tre ord är kriterier för att ett kemiskt ämne ska tas upp i Stockholms-konventionen. Dessutom krävs att ämnet kan transporteras lång väg.

Persistent betyder långlivat det vill säga att ämnet inte bryts ned eller bryts ned långsamt i naturen.

Bioackumulerat innebär att ämnet lagras i djur och människor, ofta i fettet.

Toxisk betyder giftig.

PCB uppfyller alla kriterierna.

Ett av de värsta
PCB räknas nu som ett av våra allvarligaste miljögifter. Det hade tillverkats industriellt sedan 1929 och har genom åren använts i en rad produkter, till exempel som isolerande olja i större transformatorer, som tillsats i färg, lim, fogmassor, självkopierande papper och även i vardagliga produkter som läppstift.
   Anledningen till den stora användningen var att PCB är ett stabilt ämne med många bra egenskaper, till exempel att det tål höga temperaturer. Men förr eller senare blir produkter avfall och lämnas på en deponi eller förbränns.
Men PCB förstörs inte utan sprids vidare i naturen.

Läcker från hus
Upptäckten blottlade ett miljöproblem för 40 år sedan, men hur ser det ut idag? Sanningen är att PCB fortfarande är ett stort problem. Många av de hus som byggdes under miljonprogrammet innehöll PCB i fogmassorna. Husen finns kvar och därifrån läcker ämnet sakta ut till omgivningen. När husen ska rivas gäller det att ta hand om materialet på rätt sätt. I våras kom en ny lagstiftning för att komma till rätta med problemet.
    Vad är det som är farligt med PCB? Tester visar att det inte är särskilt giftigt akut. Men det kan ge effekter på längre sikt. Till exempel kan det bidra till att cancertumörer växer, påverka immunförsvaret och ge beteendeförändringar. Hos säl har forskare sett störningar i fortplantningen.
Men det är stor skillnad mellan olika djurarter, en del är mycket mer känsliga än andra. Det är också skillnad mellan de olika varianterna av PCB.
   Glädjande nog kan sägas att halterna i naturen går ned även om det går långsamt. Det som är negativt är att spridningen har varit mycket stor. Hos inuiterna i Arktis har forskare konstaterat höga halter vilket kan bero på att PCB lagras i fett och att deras kost till stor del består av mycket fet fisk och säl.
   Sören Jensens upptäckt fick stort genomslag i forskarvärlden men även hos politiker både nationellt och internationellt. I Sverige var vi relativt snabba med att införa lagstiftning 1974 om PCB och dess användning. På det internationella planet har det tagit längre tid. Inom FN har den så kallade Stockholmskonventionen tagits fram med förbud mot de värsta miljögifterna.

Ny EU-lagstiftning
Kommer vi att kunna undvika liknande miljöproblem i framtiden? Den 13 december 2006 klubbades EU:s nya gemensamma kemikalielagstiftning igenom. Dess syfte är att kemiska ämnen ska vara bättre undersökta innan de används i produkter.
   Kanske kan denna lagstiftning göra så att vi i framtiden slipper läsa en artikel om ett miljögift som firat 40-årsjubileum.

Fakta PCB

PCB betyder polyklorerade bifenyler och består av två sammansatta sexhörningar av kolatomer. I varje hörn kan det sitta en kloratom. Genom att variera antalet kloratomer och var de sitter på molekylen fås olika varianter av PCB. Totalt finns 209 varianter av vilka en del är mycket farliga och andra inte har så stora effekter i miljön.

DDT är ett bekämpningsmedel. Idag används det inte i Sverige men viss användning förekommer i andra länder till exempel för att bekämpa malariamygg.

 

 

 


 

 

 

Text: Martin Wänerholm
Foto: Kim Lill