Jämställdhet
gör världen rikare och mer hållbar

Kvinnor lever mer hållbart och lämnar ett betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än män under sin livsvandring.
Världen skulle därför tjäna på mer jämställdhet, menar Gerd Johnsson-Latham.

En liten grupp rika män som konsumerar varor och använder transportmedel på ett ohämmat vis.
   Den livsföringen ger en ohållbar bild av vad välfärd är och den innebär ett hot mot allas överlevnad, säger Gerd Johnsson-Latham, kansliråd på utrikesdepartementet. I sin rapport ”En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling” har hon närmat sig miljöfrågorna från ett hittills något ovanligt håll – ur genusperspektiv.

Borde ha gjorts tidigare
Studien, som också kallas idépapper, är ett bidrag till Miljövårdsberedningen och till FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) som tar upp frågor om energi, klimatförändringar, hållbar konsumtion och produktion och jämställdhet mellan män och kvinnor. Där presenterades studien i maj och fick ett positivt mottagande.
   – När de hörde mina siffror var bilden så uppenbar, och de konstaterade med viss förvåning att denna analys borde gjorts tidigare, säger Gerd Johnsson-Latham.

Mindre avtryck
Den bild som träder fram i hennes studie är att kvinnor lämnar betydligt mindre ekologiska fotavtryck under sin livsvandring än män. Tydligast syns detta i den så kallade rika världen. Män flyger mer, kör bil mer och planerar dessutom för denna livsföring eftersom de är i majoritet bland beslutsfattare som sköter stadsplanering och infrastruktur. Ett förändrat beteende hos vissa män kan därför vara en nyckelfaktor i arbetet på att möta klimathotet.
   – Den allra största delen av de miljarder som svenska staten lägger på infrastruktur och transporter läggs på vägar och flyg. Om motsvarande summor i stället satsades på tåg och annan kollektivtrafik, som oftare är kvinnors alternativ, skulle det betyda mycket för miljön, säger Gerd Johnsson-Latham.
   Dagens välfärd är anpassad till mäns behov och bygger på att vi valt materiell konsumtion som vägen till ett bättre liv.
   Män köper kapitalvaror, medan kvinnors konsumtion är mer inriktad på dagligvaror. Män åker bil till jobbet, kvinnor åker kollektivt. Kvinnor är fattigare och lider inte minst, världen över, av en stor ”tidsfattigdom” eftersom de generellt tar störst ansvar för omvårdnad av familj, barn och gamla.
   Med kvinnors livsföring och verksamhetsområden i fokus, och med en satsning på att minska kvinnors tidsfattigdom, skulle tjänstesektorn i stället kunna bli måttstocken för välfärd, menar Gerd Johnsson-Latham.

Myt om varuproduktion
– Jag anser att det är en myt att vi hela tiden måste ha en varuproduktion för att finansiera välfärd. Jag är övertygad om att den går att bygga på andra grunder. Det vore väl värt ett framtida nobelpris i ekonomi att hitta en sådan modell, säger hon.
   Rapporten mynnar ut i en rad konkreta rekommendationer, till exempel att öka kvinnors deltagande i beslutsfattande om stadsplanering, trafiksystem och transporter.

Amerikanska motpoler
Hur en stads infrastruktur planeras har stora miljökonsekvenser, anser Gerd Johnsson-Lat-ham. Hon tar två amerikanska motpoler som exempel.
   – I New York skulle det bli alldeles omöjligt om alla körde bil. Alltså har man byggt ut en mycket bra tunnelbana och ett bra buss-nät. I Washingtons förorter däremot finns inte ens trottoarer. Allt bygger på att man kör bil, vilket folk också gör. Där har alla från 16 år och uppåt sin egen bil.

Hur skattemedel används
En annan av rapportens rekommendationer är att använda så kallad genderbudgetering och genderrevision i statliga och kommunala budgetar. Det innebär bland annat en analys av hur skattemedel används för insatser som gynnar män respektive kvinnor.
   – I England har man kommit långt, berättar Gerd Johnsson-Latham. Där finns det en grupp som arbetar i anslutning till parlamentet med sådana analyser, bland annat i samband med beslut om trafiklösningar.

Välja bort det belastande
Gerd Johnsson-Latham anser att vi kan konstruera det vi vill konstruera. Hon påminner om att mänskligheten faktiskt har utvecklat dagens civilisationer genom att skala bort sådant som har varit skadligt och upprätta regelsystem, exempelvis lagar för att motverka att enskilda grupper tar över och styr andra med våld, hot och ohållbart beteende.
   – Vi måste välja bort det som är belastande. Vi får inte alla styras av det som primärt gynnar en liten grupp rika män, men som blir ohållbart för mänskligheten som helhet.

Tusenmilavandring
– Vi behöver en ny och hållbar vision om vilket samhälle vi ska ha. En tusenmilavandring börjar som bekant med ett steg. Och det krävs bara en eller ett par människor för att sätta igång en utveckling, säger Gerd Johnsson-Latham.

Text: Yvonne Busk