Varmare,
blötare, torrare, stormigare
Den
globala uppvärmningen är redan här. SMHI har nu
bekräftat det som alla märkt: att vädret faktiskt
har blivit varmare.
Likaså har nederbörden ökat jämfört
med de 30 åren 1960-91.
Att klimatet förändrats på grund av människans
utsläpp av växthusgaser behandlas idag som ett faktum
av vetenskapsmän och politiker runt om i världen. Nu
handlar det om att anpassa sig och att försöka bromsa
processen så mycket det går – innan konsekvenserna
blir ännu värre.
Blötare
i Norden
Om experterna har rätt även i fortsättningen så
kan vi se fram emot ett varmare och blötare klimat. Större
delen av Europa kommer att få mera nederbörd.
Här i Norden kommer vi att få mer
nederbörd på vintern, och allt mer av den kommer som
regn. Det ökar risken för översvämningar längs
floddalar och insjöstränder.
När jorden blir varmare stiger också
havsytan. Dels på grund av att glaciärerna smälter,
dels på grund av att havsvattnet tar mera plats när
det värms upp. Redan under 1900-talet steg världshavens
nivå med 15 centimeter. FN:s klimatpanel bedömer att
den kommer att stiga med ytterligare en halvmeter till år
2100.
Länder kan dränkas
Det innebär att låglänta länder som Bangladesh
och Maldiverna riskerar att dränkas. Miljontals människor
tvingas flytta någon annanstans. Vart ska dessa ”klimatflyktingar”
ta vägen?
När vi får det blötare får
andra områden torrare väder. I Sydeuropa har torkan
och hettan redan gjort det besvärligare för jordbrukare.
Australien har också problem med vattenförsörjningen.
Smältande glaciärer i Anderna kommer att ge storstäder
som Lima i Peru problem med vattenförsörjningen. Och
när snön på Kilimanjaro i Afrika försvinner,
så sinar också en viktig färskvattenkälla.
|