Varmare, blötare, torrare, stormigare

Den globala uppvärmningen är redan här. SMHI har nu bekräftat det som alla märkt: att vädret faktiskt har blivit varmare.

Likaså har nederbörden ökat jämfört med de 30 åren 1960-91.
Att klimatet förändrats på grund av människans utsläpp av växthusgaser behandlas idag som ett faktum av vetenskapsmän och politiker runt om i världen. Nu handlar det om att anpassa sig och att försöka bromsa processen så mycket det går – innan konsekvenserna blir ännu värre.

Blötare i Norden
Om experterna har rätt även i fortsättningen så kan vi se fram emot ett varmare och blötare klimat. Större delen av Europa kommer att få mera nederbörd.
   Här i Norden kommer vi att få mer nederbörd på vintern, och allt mer av den kommer som regn. Det ökar risken för översvämningar längs floddalar och insjöstränder.
   När jorden blir varmare stiger också havsytan. Dels på grund av att glaciärerna smälter, dels på grund av att havsvattnet tar mera plats när det värms upp. Redan under 1900-talet steg världshavens nivå med 15 centimeter. FN:s klimatpanel bedömer att den kommer att stiga med ytterligare en halvmeter till år 2100.

Länder kan dränkas
Det innebär att låglänta länder som Bangladesh och Maldiverna riskerar att dränkas. Miljontals människor tvingas flytta någon annanstans. Vart ska dessa ”klimatflyktingar” ta vägen?
   När vi får det blötare får andra områden torrare väder. I Sydeuropa har torkan och hettan redan gjort det besvärligare för jordbrukare. Australien har också problem med vattenförsörjningen. Smältande glaciärer i Anderna kommer att ge storstäder som Lima i Peru problem med vattenförsörjningen. Och när snön på Kilimanjaro i Afrika försvinner, så sinar också en viktig färskvattenkälla.