Från
snö och is
till dimma och dis
Den
lokala växthuseffekten blev rätt god i år:
21 gurkor och 102 tomater, det är bra. Den globala växthuseffekten
uppvisade en provkarta av orkaner med kvinnonamn. Damerna blev
fler än vanligt och framför allt fler än alfabetet,
för första gången någonsin fick vi börja
om från början och lägga till en liten Alfa.
Orkanerna var också ovanligt vilda i år,
det regnade mer än någonsin i vissa delar av Europa
och torkan var outhärdlig på sina ställen i Afrika.
Glaciären, som i 20 000 år vilat tungt på berget
Kilimanjaro, smälter just nu i en takt som aldrig förr
och beräknas vara borta om 20 år. Byarna som ligger
utefter berget blir utan vatten och när permafrosten släpper
i jorden finns risk för jordskred.
Byborna blir ekoflyktingar utan hem, utan jobb
och helt beroende av att någon öppnar sina gränser
och famnar för dem. Redan i dag finns fler ekoflyktingar
i världen än vad det finns krigsflyktingar.
Martin
Hedberg, tv-meteorolog och numera egen företagare,
berättade allt detta för mig och en grupp andra miljöintresserade
på en kurs i början av november. Enligt hans egna och
andra forskares beräkningar kommer vissa länder inom
en snar framtid att få ett helvete i ordets rätta bemärkelse:
varmt, torrt och brist på vatten.
I Sverige klarar vi oss jämförelsevis
rätt bra; klimatet blir lite fuktigare, lite blötare,
lite blåsigare, lite varmare, lite mer England över
det hela. Även Sälen och Åreskutan, om ni nu brukar
åka skidor, kommer att svepas in i denna englandsdimma.
Grönlänningarna lär inte längre
behöva 100 ord för snö och is, utan 100 ord för
dimma och dis. Jag har svårt att tro att barnens ögon
kommer att tindra till jul när de tittar ut genom fönstret
på julaftonsmorgonen och ropar ”titta nydimma –
hela världen är… grå”. Det blir förstås
lite lättare för tomten att dyka upp ur ingenting när
dimmorna skingras (vilket de gör i april). Framtidsscenariot
för en mellansvensk tomte är vattenskidor och extra
klister i luvan eftersom orkanen Örjan (i jämlikhetens
namn) kommer att lyfta vår tomte i en luftburen piruett
och släppa ner honom i fel skorsten (finns det någon
kurs för tomtar om växthuseffekten? Är de förberedda
på detta?)
Jordens medeltemperatur har ökat med 0,7
grader på 100 år. Inom en trettioårsperiod är
vi uppe någonstans mellan 1,7 och 2 graders höjning
– den går inte att stoppa. Vi har redan släppt
ut för mycket ”växthusgaser” i atmosfären.
Våra utsläpp av koldioxid är
som bekant boven i dramat. Man kan säga att koldioxid alstrar
värme, men inte i lika hög grad som till exempel metangas
som bland annat bildas på soptippar… för att
inte tala om lustgas som tillhör elitklassen när det
gäller värmealstring.
Det är världens alla sjukhus som läcker
lustgas till atmosfären. Och här kommer en intressant
vändning på det hela.
Martin Hedberg berättade också att
vi enligt alla traditionella geologiska modeller går mot
en ny istid, det gör jorden med jämna mellanrum. Men
på grund av människans klimatpåverkan så
kanske det inte blir någon istid. Om termometern, om sisådär
cirka 20 000 år, skulle börja tänja på minusskalan
så finns det ju en enkel lösning på problemet!
Släpper vi ut mängder med lustgas i atmosfären
så stiger temperaturen och vi slipper istiden!
Det
händer säkert en massa andra mindre bra saker
med klimat och miljö, men det här är en hypotetisk
tanke som inte rymmer några ifrågasättanden,
tvivel eller oro för framtida generationers väl och
ve.
Lustgasen kommer naturligtvis också att
påverka de landlevande djuren och även oss människor.
Jag tror till exempel att användningen av antidepressiva
medel skulle kunna minskas i hög grad. Sjukhusen, apoteken
och systembolagen skulle få mycket mindre att göra…
En spännande tanke som kanske bäst
lämpar sig för en ny, lite vuxnare Walt Disneyproduktion
till jul!
En
rimfrostig och God Jul önskar
Lena Bergquist |