Hållbar
utveckling kräver samarbete
Begreppet
hållbar utveckling etablerades i Bruntlandkommissionens
rapport A common future 1987. Där, liksom under
FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992,
betonades att enskilda människor och frivilligorganisationer
har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling.
1997 skrevs hållbar utveckling in i Amsterdamfördraget,
som ett grundläggande mål för EU. Här betonas
vikten av att miljöansvar integreras i samhällets alla
sektorer.
En EU-strategi för hållbar utveckling antogs vid toppmötet
i Göteborg i juni 2001.
Hållbar
utveckling förutsätter helhetstänkande. Ekonomiska,
ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman
på ett balanserat sätt. Detta förutsätter
en hög grad av medvetenhet och kunskap om de faktorer som
samspelar.
Den hållbara utvecklingens tre dimensioner
den ekologiska, den ekonomiska och den sociala är
lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra.
Sambanden mellan tillväxt och miljö
är komplexa. Ekonomisk tillväxt har inneburit både
att effektivare och mer miljövänlig teknik kunnat utvecklas,
men samtidigt också att användningen av naturresurser
ökat.
Även om energi- och råvaruanvändningen
fortsätter att effektiviseras kommer detta inte att vara
tillräckligt för att motverka volymeffekten av ökad
produktion och konsumtion. För att åstadkomma en fortsatt
minskning av utsläppen av koldioxid och kväveoxider
krävs fortsatta ambitionshöjningar i klimat- och miljöpolitiken.
Samarbete med andra länder och vårt eget agerande i
Sverige är avgörande.
En central
komponent i svensk miljöpolitik utgörs av de femton
miljömål, som riksdagen beslutade om 1999:
- Begränsad
klimatpåverkan
- Frisk
luft
- Bara naturlig
försurning
- Giftfri
miljö
- Skyddande
ozonskikt
- Säker
strålmiljö
- Ingen
övergödning
- Levande
sjöar och vattendrag
- Grundvatten
av god kvalitet
- Hav i
balans samt levande kust och skärgård
- Myllrande
våtmarker
- Levande
skogar
- Ett rikt
odlingslandskap
- Storslagen
fjällmiljö
- God bebyggd
miljö
För
att få en bättre lokal förankring för
de regionala målen har Länsstyrelsen initierat kommunprojekt.
År 2001 genomfördes ett pilotprojekt
med Skinnskattebergs kommun. Fagersta, Heby, Sala och Surahammars
kommuner deltog i kommunprojektet 2002. Under 2003 pågår
ett kommunprojekt med Arboga, Hallstahammar, Kungsör och
Norberg.
Erfarenheterna från kommunprojektet 2002
har visat att projektet alltmer kommit att hantera utvecklingsfrågor
med miljöförtecken än varit avgränsat till
enbart miljömål.
Med stor
tydlighet har det framkommit att miljöfrågor på
det lokala planet inte går att hantera enbart utifrån
ett miljöperspektiv utan hänger samman med till exempel
tillväxt, infrastruktur och sociala frågor.
Just därför att miljö- och utvecklingsfrågor
är så komplexa och därför att någon
enskild aktör sällan rår ensam över hela
problematiken blir samverkan nödvändig för att
kunna åstadkomma förändringar.
|