Krönika
av Mats Svegfors
landshövding i Västmanlands län

Hållbar utveckling kräver samarbete

Begreppet hållbar utveckling etablerades i Bruntlandkommissionens rapport ”A common future” 1987. Där, liksom under FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, betonades att enskilda människor och frivilligorganisationer har en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling.
   1997 skrevs hållbar utveckling in i Amsterdamfördraget, som ett grundläggande mål för EU. Här betonas vikten av att miljöansvar integreras i samhällets alla sektorer.
En EU-strategi för hållbar utveckling antogs vid toppmötet i Göteborg i juni 2001.

Hållbar utveckling förutsätter helhetstänkande. Ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Detta förutsätter en hög grad av medvetenhet och kunskap om de faktorer som samspelar.
   Den hållbara utvecklingens tre dimensioner – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala – är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra.
   Sambanden mellan tillväxt och miljö är komplexa. Ekonomisk tillväxt har inneburit både att effektivare och mer miljövänlig teknik kunnat utvecklas, men samtidigt också att användningen av naturresurser ökat.
   Även om energi- och råvaruanvändningen fortsätter att effektiviseras kommer detta inte att vara tillräckligt för att motverka volymeffekten av ökad produktion och konsumtion. För att åstadkomma en fortsatt minskning av utsläppen av koldioxid och kväveoxider krävs fortsatta ambitionshöjningar i klimat- och miljöpolitiken. Samarbete med andra länder och vårt eget agerande i Sverige är avgörande.

En central komponent i svensk miljöpolitik utgörs av de femton miljömål, som riksdagen beslutade om 1999:

  1. Begränsad klimatpåverkan
  2. Frisk luft
  3. Bara naturlig försurning
  4. Giftfri miljö
  5. Skyddande ozonskikt
  6. Säker strålmiljö
  7. Ingen övergödning
  8. Levande sjöar och vattendrag
  9. Grundvatten av god kvalitet
  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
  11. Myllrande våtmarker
  12. Levande skogar
  13. Ett rikt odlingslandskap
  14. Storslagen fjällmiljö
  15. God bebyggd miljö

För att få en bättre lokal förankring för de regionala målen har Länsstyrelsen initierat kommunprojekt.
   År 2001 genomfördes ett pilotprojekt med Skinnskattebergs kommun. Fagersta, Heby, Sala och Surahammars kommuner deltog i kommunprojektet 2002. Under 2003 pågår ett kommunprojekt med Arboga, Hallstahammar, Kungsör och Norberg.
   Erfarenheterna från kommunprojektet 2002 har visat att projektet alltmer kommit att hantera utvecklingsfrågor med miljöförtecken än varit avgränsat till enbart miljömål.

Med stor tydlighet har det framkommit att miljöfrågor på det lokala planet inte går att hantera enbart utifrån ett miljöperspektiv utan hänger samman med till exempel tillväxt, infrastruktur och sociala frågor.
   Just därför att miljö- och utvecklingsfrågor är så komplexa och därför att någon enskild aktör sällan rår ensam över hela problematiken blir samverkan nödvändig för att kunna åstadkomma förändringar.