Certifikat ska ge mer förnybar el
Sedan den 1 maj i år gäller ett nytt system, elcertifikatsystemet, som direkt berör alla oss elanvändare. Systemet ska stödja utbyggnaden av förnybar el.
Elcertifikat ersätter statliga stöd och bidrag som funnits för utbyggnad av förnybar elproduktion. Som elanvändare får vi nu betala detta via elpriset istället för via skatten.

Kortfattat går elcertifikatsystemet ut på två saker:
   • Nuvarande produktion av förnybar el tilldelas ett elcertifikat per producerad megawattimme (MWh). Undantaget är storskalig vattenkraft.
   • Alla elanvändare måste köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin förbrukning. För 2003 är det 7,4 procent. Nästa år blir det 8,1 procent och sedan stiger det varje år till 16,9 procent år 2010.
   Det året ska målet med systemet vara uppfyllt: att öka produktionen av förnybar el med 10 terawattimmar (TWh).
   Elcertifikaten kan köpas och säljas mellan elbolagen, men varje elleverantör måste se till att dess kunder betalar för elcertifikat motsvarande 7,4 procent av förbrukningen.
   Från nästa år kan varje elabonnent hantera sin avgift själv, men i praktiken är det inte lönsamt för hushåll.

Bolagen tar betalt för hanteringen
Hittills i år har medelpriset på elcertifikat legat på 210 kronor.
   Ett hushåll som konsumerar 20 000 kilowattimmar måste betala elcertifikat för 0,074x20 000=1 480 kWh. Det motsvarar ungefär 1,5 elcertifikat och innebär alltså omkring 300 kronor räknat på certifikatpriset.
   I praktiken blir det dock mer, eftersom elbolagen tar betalt för att hantera elcertifikaten åt sina kunder. Hur mycket de får ta betalt är inte reglerat.
   Enligt uppgift från Mälarenergi kommer elcertifikaten att göra elen cirka 1,5 öre dyrare per kWh för konsumenten.

Mer konkurrenskraftiga
Den elproduktion som tilldelas elcertifikat är till stora delar densamma som är ”miljömärkt” eller ”Bra miljöval” enligt Naturskyddsföreningen.
   En skillnad är att sedan länge utbyggd, storskalig vattenkraft inte får elcertifikat men däremot kan vara miljömärkt.
   En annan är att Naturskyddsföreningen inte klassar torv som förnybar energikälla.
   Riksdagen har däremot bestämt att från nästa vår ska el från torv berättiga till elcertifikat.
   Alla elanvändare måste betala för elcertifikat, man slipper inte undan även om man bara förbrukar förnybar el. Tanken är att elcertifikaten ska göra förnyelsebara bränslen mer konkurrenskraftiga mot kol och kärnkraft.
   För de elföretag som producerar med certifikatgrundande bränslen är systemet hittills en bra affär: först säljer de elen, sedan certifikaten. För ett företag som Sala-Heby Energi betyder det några miljoner ytterligare i inkomst per år.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kim Lill