Miljövänligt och roligt. Elin Rosén stuvar in barnen Love och Greta framme på lådcykelns bänk och spänner fast med trepunktsbältet. Så gott som dagligen glider de fram i sakta mak genom Västerås, från hemmet till förskolan, till vänner och affären.

Lådcykel för barn och packning

Hälften av alla bilresor som görs i Sverige är kortare än 5 kilometer. Onödigt, anser Elin Rosén som gärna kör Love och Greta i nya lådcykeln. Till förskolan, affären och stan. I ur och skur.

Inte bilen under milen, lyder parollen för en kampanj som drivs inom ett samarbete mellan Gröna Bilister och Sjukgymnastförbundet. Syftet är att visa hur olika vardagstransporter med bil kan ersättas med cykel eller gång. Det här är bara en i raden av kampanjer som kommuner och företag initierar eller ansluter sig till för att uppmuntra beteendeförändringar.

För det är, hävdar miljökonsulten Michael Koucky, i stort en fråga om kultur och attityd som styr cyklandets vara eller icke-vara.
  – Infrastrukturen är förutsättningen, naturligtvis. Att cyklister upplever att de är lika prioriterade och kommer lika säkert och snabbt, om inte snabbare, till målet som andra resenärer är jätteviktig. Jag brukar säga att den allra viktigaste faktorn till ökad cykling är låg fart och tolerans i biltrafiken. Man måste börja med att se cyklisterna som en del av trafiken, inte ett tillägg.
  – Signaler från samhället i stort är betydelsefulla i ett förändringsarbete, fortsätter Michael Koucky. Vad andra gör påverkar oss. Om du som säg nyanställd kommer till en arbetsplats och alla inklusive chefen cyklar, ja nog är chansen stor att du också väljer bort bilen.

Michael Koucky har arbetat med miljö- och trafikfrågor i snart 15 år. Han anser att cykling är ett underskattat och mycket effektivt sätt att skapa mer hållbara städer. Potentialen för cykeln som transportmedel är enorm. Krasst sett, menar han, får man med cykeln mest framkomlighet för pengarna.
  – Köpenhamn är en av världens mest cykelvänliga städer. Där står cykeln för närmare 40 procent av alla resor. Det är ett resultat av närmare 30 års satsningar som oavsett politiskt styre alltid vunnit mark.

Det var i just Köpenhamn som Elin Rosén och sambon Tony första gången slogs av tanken att införskaffa en lådcykel av något. slag. Överallt i stadens innerkärna rullade de praktiska och iögonfallande cyklarna med ursprung från det bilfria Christiania. I juni i år slog familjen till sedan Westeras Velociped Werkstad i Västerås startade återförsäljningen av Christianiacyklar på nätet. Att ha barnen framför sig upplever Elin Rosén som tryggt. Eventuella smågräl syskonen emellan avleder hon med sång.
  – För oss handlar det lika mycket om att snabbt och smidigt ta sig någonstans, som att ge barnen en rolig upplevelse. Och barnen älskar verkligen cykeln, säger Elin Rosén och berättar att 4-årige Love flera gånger förmått övertala henne att välja just cykeln före bilen.
  – Det finns få ursäkter. Det är lätt och smidigt, och vi får plats med massor av packning. Storhandling är inte några som helst bekymmer.

I samarbete med Cykelfrämjandet har Koucky & Partners, där Michael Koucky arbetar som seniorkonsult, de senast fyra åren granskat Sveriges kommuners arbete för cykling. Det är tydligt att frågan behandlas olika.
  – Skillnaderna är stora över landet. Kommuner som Malmö och Linköping håller världsklass sett till hur medveten prioriteringen av frågorna från gatan upp till infrastrukturella budgetbeslut faktiskt är.
  – Generellt sett har cykeln ändå lyfts in i politiken på ett sätt som inte fanns för 5-10 år sedan. Men cykeln behöver ytterligare utrymme såväl i yta som i ekonomiska medel. Cykelparkeringar, exempelvis, kan verka obetydligt men det är en oerhört viktig beståndsdel för att bygga samhällen som verkligen premierar cykling, säger Michael Koucky.

Han framhåller att de samhälleliga och ekonomiska vinsterna av ökad cykling inte är att underskatta. Cykling gör oss friskare, minskar koldioxidutsläppen och gör stadskärnorna trevligare och tystare.
  – Den lätta vardagsmotionen är den enskilt viktigaste aspekten för långsiktig hälsa.
  Riskerna med att cykla i storstan, trängas med bilar och ha plötsliga hinder i vägen, tycker Elin Rosén är hanterbara. Framkomligheten centralt är oftast god, bortsett från att det ibland är svårt att komma upp på höga trottoarkanter, oavsett om hon kör lådcykel eller vanlig cykel.
  – Förhoppningen är att vi ska kunna cykla året om. Vi bor så pass att fjärrvärmenätet håller cykelbanorna snö- och isfria så gott som hela vägen från hemmet till förskolan. Ett fårskinn på sittlådan kommer definitivt håll barnen varma.

.

Text och Foto: Linda Karlsson