Så blir det biogas.
Matrester som du lägger i den bruna påsen hämtas av en sopbil och körs till biogasanläggningen i Västerås. Där blandas det med vallgrödor och bearbetas på olika sätt. Så småningom blir det biogas som driver såväl sopbilar som bussar och personbilar.

Matrester blir biogas


Varje person i Sverige slänger ungefär 500 kg sopor per år.


En stor del av soporna är bioavfall; matrester, kaffesump, vissna blommor och potatisskal. Tidigare eldades eller komposterades bioavfallet. Idag görs biogas och tack vare den går det att köra bil på ett mer hållbart och miljövänligt sätt.
  För att biogasframställningen ska fungera bra är det viktigt att avfallet är så rent som möjligt från plast, metall och annat som kan skada processen. En del kan rensas bort innan det går in i rötgaskammaren, men om det till exempel är för mycket plast i avfallet blir det problem. Därför är det viktigt att det bara ligger bioavfall i bruna påsen och inget annat.

Förutom bruna påsarna används också vallgrödor och matolja från hushåll och storkök i rötningsprocessen. Man kan säga att biogasanläggningen fungerar som en mage, den behöver en blandning av matrester, lite fett och grönsaker för att fungera på bästa sätt.

Biogas räknas idag Biogas räknas idag som ett av världens mest miljövänliga bränslen. Dessutom används restprodukterna som gödsel i jordbruket och biogödslet går därmed tillbaka till naturens kretslopp och hjälper nya grödor att växa.
  Den som kör på biogas gör en insats för miljön.
.

.


Illustration: Cecilia Kjellander