Solceller på gång. Under hösten kommer solceller att monteras på Monica Yngvessons och Karl-Erik Johanssons ladugårdstak på den gamla släktgården. Sen börjar de producera sin egen el.

De lägger fondpengarna på taket

Att producera sin egen el börjar bli en folkrörelse. Intresset är så stort att installatörerna har svårt att hålla jämna steg med efterfrågan. Monica Yngvesson och Karl-Erik Johansson är en av de familjer som har bokat plats på resan mot solen.

Den röda ladugården syns på långt håll när jag närmar mig Gussjö by någon mil väster om Sala. Det är här, på plåttaket i rakt söderläge, som 28 kvadratmeter solceller snart ska sättas upp.
  – Vi har sparat lite pengar i några fonder. Men de är ju skakiga så nu vi lägger fondpengarna på taket istället, säger Monica Yngvesson och skrattar.
  Medan kaffe och hembakat dukas upp i det vackra växthuset berättar hon och maken Karl- Erik Johansson om varför de har valt att hoppa på ”solresan”. Solfångare som ger varmvatten har de haft sedan mitten av 90-talet och tankarna på att även kunna producera sin egen el har funnits flera år.

Oron för klimatförändringarna i kombination med att solcellerna kraftigt minskat i pris har gjort att el från solen känns alltmer intressant.
  – Vi var också och lyssnade på ett spännande föredrag av en solforskare på Ångströmlaboratoriet i Uppsala som gav många goda argument för att satsa på solenergi, säger Monica Yngvesson.
  När de sedan läste i tidningen att det lokala energibolaget SHE förmedlade en kontakt med ett företag som säljer och installerar solceller för hemmabruk slog de till. Företaget kom hem och tittade på förutsättningarna, gjorde en planering och ska återkomma med en offert.
  I samband med besöket fick de också svar på en del frågor de hade funderat på. Skulle det till exempel fungera att sätta solceller på ett plåttak (”ja det går bra”), är anläggningen känslig för åska (”det går att köpa till åskskydd”), blir panelerna smutsiga av luftföroreningar (”de kan behöva göras rena ibland”)?
  De fick också klart för sig att det inte krävs några särskilda tekniska kunskaper för att producera egen el. När anläggningen väl är installerad sköter det mesta sig själv.

Någon gång under hösten är det tänkt att solcellerna ska vara på plats. Den modell de valt är på fyra kilowatt och ska producera cirka 3 600 kilowattimmar per år, vilket motsvarar mer än halva hushållselen i en normalstor villa.
  – Eftersom vi har växthus och annan verksamhet på gården förbrukar vi mer el än genomsnittet, säger Karl-Erik Johansson. Genom solcellerna kapar vi topparna och minskar den el vi behöver köpa.
  Lönar det då sig ekonomiskt? Går investeringen på drygt 50 000 kr att ”räkna hem”, som man brukar säga? Nej, inte på kort sikt, det är båda överens om. Med tanke på att solcellerna har en livslängd på minst 25 år och elpriserna knappast kommer att bli lägre är dock egenproducerad el sannolikt en god investering i ett lite längre perspektiv. Det ökar också fastighetens värde, resonerar de.
  – Men framförallt gör vi miljönytta, säger Monica Yngvesson. Kan vi få fram mer solenergi minskar vi koldioxidutsläppen och vi behöver inte heller ha kärnkraft.

Karl-Erik Johansson, som är tredje generationen på gården, tycker att det känns bra att kunna utnyttja ett stort tak som ligger i rätt väderstreck.
  – Många åker förbi på vägen och kommer att se våra solpaneler, säger han. Kanske kan vi bidra till att skapa intresse och få andra att också börja producera egen el. Vi har personligen ingen nytta av att visa upp anläggningen, men man känner ju att man har gjort något i alla fall.

Text: Kjell Gustavsson
Foto: Peter Krüger