Plastsopor i havet. Anna Rotander från Västerås visar plastskräp som samlats in i norra Stilla havet. Hon är doktorand vid Örebro Universitet där hon forskat om miljöproblem orsakade av det plastskräp som dumpas i haven.

Sopberg av giftig plast i världshaven

Miljoner ton plastskräp dumpas i världshaven varje år. Solljus och vågor gör att det bryts ner i allt mindre partiklar. En ”plastsoppa” finns kvar i vattnet under mycket lång tid och medför stort lidande för sjöfåglar andra djur. Anna Rotander från Västerås deltog i en forskningsresa runt Sydamerika för att studera hur miljögifter från plasten påverkar livet i havet.

Anna Rotander, som är uppvuxen i Västerås, är biolog och har just skrivit färdigt sin doktorsavhandling om långlivade organiska miljögifter i marina däggdjur. I våras var hon med på segelbåten Sea Dragon för att undersöka om gifter från plasten i havet har spridit sig vidare till fisken och vattnet.
  – Det är svårt att tro att det är sant förrän man har sett hur det ser ut. Det finns så mycket plast i haven, säger Anna Rotander.
 Även de mest otillgängliga platser är fulla av plast, förklarar hon. Hennes kollega Anna Kärrman besökte till exempel Påskön. Trots att den ligger så avlägset var hela stränder fulla med plastbitar i olika storlekar.
  Plast tar mycket lång tid att brytas ner. Något som Anna Rotander fick bekräftat genom att hon såg plastföremål från många olika tidsperioder.

Ombord på segelbåten Sea Dragon arbetade Anna Rotander och Anna Kärrman med att ta prover på vatten och plast som samlats in med en trål.
  – Det minsta nätet kan fånga plastbitar som endast är 0,3 millimeter stora. De är så små att vi inte upptäcker dem när vi ser ut över det klara havsvattnet. Men när vi silar ser vi dem.
  Plastföroreningarna i havet kommer både från land och från olika fartyg. Trots att plasten kan återanvändas används den ofta bara en gång innan den kastas, till exempelvis som förpackning till snabbmat. Men den plast som hamnar i havet håller i evigheter och orsakar mycket lidande.
 – Fåglar, fiskar och sköldpaddor tror att plasten är mat, säger Anna Rotander. En albatross hade 17 korkar till petflaskor i magen.

Det är viktigt att uppmärksamma problemen med plast och vilka konsekvenser det för med sig, anser Anna Rotander. Det behövs insatser på global nivå, men hon tror att det även går att göra mycket lokalt och att var och en kan tänka efter vad man kan göra.
  – Mat kan förvaras i glas eller annat material än plast. Och vi behöver inte ta en ny plastpåse varje gång vi handlar. Tygkassar kan vara ett bra alternativ.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Carolynn Box