Unikt eklandskap. Det öppna kulturlandskapet med ädellövträd har mycket höga värden och är klassat som riksintresse. Christina Schyberg, kommunekolog, arbetar för att bevara hagmarkerna.

Ett modernt kungarike

Kungsör är den lilla kommunen i länets yttersta utkant som många passerar på väg söderut i landet. Traktens vackra ekar planterades av Gustav Vasa för att säkra virkestillgången till en krigsflotta. Nu utgör ekarna en självklar del av det unika haglandskap som kommunen vårdar.
  I det moderna ”Kungariket Kungsör” hoppas kommunledningen att fler människor ska hitta sitt eget kungarike.

En jättelik bild på Gustav Vasa står vid infarten till Kungsör. Men många passerar säkert förbi det som tidigare var maktens centrum utan att lägga märke till det. Diskreta skyltar visar mot hembygdsgården, på Kungsudden, där den gamla Kungsgården låg.
  Det som nu är centrum ligger på andra sidan Arbogaån och utgörs av ett litet affärscentrum, bibliotek och kommunhus.
 – Här bodde inte en människa när Gustav Vasa byggde sin kungsgård på ”kungens strand”, som Kungsör egentligen betyder. Sedan bodde tjänstfolket på den här sidan och rodde över till sitt arbete.
  Det berättar Pelle Strengbom, socialdemokratiskt kommunalråd i Kungsör. Han tar emot i kommunhuset tillsammans med AnneMarie Andersson, som är kommunalråd på halvtid för Centerpartiet.

Två partier styr tillsammans
Socialdemokraterna och Centerpartiet styr sedan förra valet Kungsör tillsammans. Socialdemokraterna är största parti, men fick inte egen majoritet och i det läget blev Centerpartiet en naturlig samarbetspartner. Framför allt var det en gemensam syn på hur kommunens svåra ekonomiska problem skulle mötas som blev utgångspunkten för samarbetet.
  – Det är lika viktigt att ha en hållbar ekonomisk, som en hållbar ekologisk utveckling, säger AnneMarie Andersson. Man kan inte skjuta över problemen till nästa generation.
  Kungsör hade länge dragits med stora underskott och hade en stor låneskuld. Nu har kommunen genomgått ett ekonomiskt stålbad och är skuldfri. Men processen har drabbat alla kommunala verksamheter.

Få sökte till kommunens gymnasium
Att tvingas lägga ned gymnasieskolan var ett smärtsamt beslut. Det hade inte bara sin grund i kommunens ekonomiska situation, utan också i skollagens nya bestämmelser om frisökning, som trädde i kraft i januari 2008. Bara 23 av närmare 150 kungsörselever sökte då till hemkommunens gymnasium.
  – I ett sådant läge var det bara att snabbt lägga ner, förklarar AnneMarie Andersson. Mot bakgrund av att kommunen har satsat mycket på att bygga upp en bra gymnasieskola var beslutet extra jobbigt.
  – Det var en av de bästa gymnasieskolorna i landet. Elevernas resultat överträffade alla förväntningar. Det har vi fått bekräftat genom dem som gått vidare till högskolestudier, säger Pelle Strengbom.

Blockpolitik kan vara farlig
Att samarbeta över parti- och blockgränser i kommunala sammanhang innebär att man i första hand ser till kommunens bästa, anser kommunalråden och påpekar att detta sker i var sjätte kommun i Sverige.
  – Vi är ganska överens om att oavsett vilken regering vi har så tar de inte alltid beslut som gynnar oss. De frågor partierna sysslar med på riksplanet håller inte vi på med. Sedan handlar det lokala partisamarbetet också mycket om personkemi, säger Pelle Strengbom.
  En fastlåst blockpolitik kan vara farlig för en liten kommun, tror AnneMarie Andersson.
  – Då satsar man mer energi på att bekämpa varandra än på att försöka utveckla sakfrågorna, säger hon.

För få som bildar familj
Både Pelle Strengbom och AnneMarie Andersson hoppas kunna fortsätta sitt samarbete även efter nästa val. Från ett bättre ekonomiskt utgångsläge vill de framför allt utveckla Kungör som boendekommun. Ett centralt läge i Mälardalen, rika naturvärden och god tillgång på bostäder ger goda förutsättningar, menar de.
  För att öka utbudet av bostäder planerar nu kommunen att förvandla Skillingeudds 120 fritidshus till möjliga permanentbostäder och att komplettera området med cirka 50 nya bostäder. Dessutom räknar man med att många äldre villor och gårdar kommer att byta ägare inom några år. Kungsör har en stor andel invånare som är mellan 65 och 80 år och som bor i egna villor. Det finns också många mindre lantbruk som inte generationsväxlas.
  – Här kan man till en rimlig penning komma över en bostad där det finns stall, eftersom de byggnaderna kan styckas av. Det är en av de inflyttningspotentialer vi har, säger Pelle Strengbom.

För få familjebildare
Kommunen har för få invånare i åldern 20-40 år, det vill säga i de familjebildande åldrarna. Det är människor som bör vara attraherade av de boendealternativ som kommunen kan erbjuda, tror kommunalråden. De välkomnar särskilt dem som vill hålla betesdjur, eftersom det finns en så stor hagmarksareal som behöver betas, också för att vårda det historiska arvet.
  Att någon industri skulle etablera sig i Kungsör igen, är inte troligt, anser Pelle Strengberg. Även om det finns lokaler.
 – De industrilokaler vi har kommer säker att fyllas med tiden, men inte av ett enda stort företag, utan av många små, säger han.

”Västmanlands Gnosjö”
Det finns också en småföretagartradition i Kungsör, som ibland har kallats ”Västmanlands Gnosjö”. Men en del av småföretagen överlevde inte flygindustrins etablering i Arboga på 40-talet. De kunde inte konkurrera med de löner som erbjöds där.
  Nu har dock småföretagandet ökat igen och AnneMarie Andersson noterar till sin glädje att det är många kvinnor som startar företag i kommunen.
 – Det handlar om tjänsteföretag, ofta inom hälsoområdet, säger hon. Det stämmer också bra med de utvecklingsfrågor vi vill arbeta med i kommunen; miljöarbete, jämställdhetsarbete och folkhälsoarbete.

Vill öka befolkningen
Kommunledningen har som målsättning att öka befolkningen från dagens
8 500 till ungefär 9 000.
  – Då skulle vi kunna utnyttja gjorda investeringar optimalt, säger AnneMarie Andersson

Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill