Ja, nej eller kanske?

Är det rätt att införa en vegetarisk dag i skolorna för att minska köttätandet? Det var genom snabba ja- och nejfrågor som skillnaderna mellan partierna belystes bäst när Förbundet Agenda 21 ordnade valdebatt.

Inledningsvis kom debatten att handla om koldioxidutsläppen vid kraftvärmeverket i Västerås. ”Ett stort problem, som inte bara rör Västerås”, sade Kent Persson (V) från Norberg och fick medhåll av övriga i panelen. Men på frågan om alternativet ska vara biobränsle eller avfall gick meningarna delvis isär. Ungefär hälften av deltagarna höll upp sina röda nej-lappar när debattledaren Anders Lif frågade om de kunde tänka sig avfall som bränsle i kraftvärmeverket. Motiveringen var främst att en sådan förbränning motverkar det allmänna målet att minska avfallsmängderna.
  – Sopor är en resurs vi vill ha mindre av, sade Mikael Vildbaste (MP). Det är bättre med biobränsle som är förnyelsebart.

Men även bland dem som röstade ja till sopförbränning fanns det invändningar och frågetecken.
 – Vårt parti har tagit ställning för att bränna avfall, sade Eric Söderberg (KD). Men själv gillar jag inte sopor.
  Mest positiv var moderaten Fredrik Dalmo, som framhöll att ett deponiförbund i Europa kommer att innebära stor tillgång på sopor, som kan importeras och brännas i Västerås.
  Diskussionen om fossila och förnyelsebara bränslen utgick från Förbundet Agenda 21:s målområde Fossilfritt Västmanland 2015. En annan fråga som togs upp under denna rubrik var utsläppen från trafiken. Det rådde stark enighet om att det behövs en storsatsning på olika former av miljöbilar. Och minst lika viktigt en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. Nolltaxa på tåg och bussar var det däremot ingen som stödde.
  Karl-Erik Andersson (FP) lyfte också fram betydelsen av energieffektivisering.
  – Det går att spara väldigt mycket energi, sade han.

Den andra stora frågan Förbundet Agenda 21 ville ha belyst var det växande problemet med de så kallade vardagskemikalierna. Alltså kemikalier som finns i kläder, mat, schampo och mycket annat vi omger oss med i vardagen.
 – Jag blev alldeles kallsvettig när jag läste på inför debatten och insåg hur mycket kemikalier som finns runt omkring oss, sade Anders Lif och frågade panelen vad de ville göra åt detta.
  Att kemikalierna engagerar politikerna gick det inte att ta miste på. Men flera framhöll svårigheten för fritidspolitiker att sätta sig in i dessa komplexa frågor. Kent Persson (V) ansåg dock att politiker inte alls ska vara experter, utan främst ställa politiska krav på de tjänstemän som handlar upp varor och tjänster.
 – Det går att göra mycket med offentlig upphandling om bara viljan finns.
  Anna Vallén (S) efterlyste en stor folkbildningskampanj om vardagskemikalier.
 – Det skulle kunna vara en viktig uppgift för Förbundet Agenda 21, sade hon.

Från kemikalier var steget inte långt till mat och en diskussion om köttätandets påverkan på klimatet. Några i panelen lanserade förslaget att införa en vegetarisk dag i veckan i skolorna. Magnus Ekblad (C) invände dock och slog istället ett slag för valfriheten.
 – Vi vill varken tvinga någon att äta kött eller vegetariskt, sade han.
  Ytterligare ett antal frågor betades av i rask takt, efter att debattledaren konstaterat att tiden gick snabbt och det snart var dags att sätta punkt. Det avslutande samtalet handlade om allt från finanskrisens effekter på klimatet till rättvis handel och skillnaden mellan mäns och kvinnors belastning på miljön.

Text: Kjell och Marita Gustavsson
Foto: Peter Krüger