Bäcken ska bli ren. Anna Eriksson, Tomas Svensson och Bengt Vilen har lantbruk nära Isätrabäcken. De är engagerade i att rena bäcken och minska övergödningen.

Ska rena Isätrabäcken och rädda Östersjön

Isätrabäcken är ett av de vattendrag i Västmanland där problemen med övergödning är stora. Nu har en grupp engagerade markägare bestämt sig för att försöka rena bäcken. Förutom att de gör en viktig miljöinsats och bidrar till att rädda Östersjön, minskas risken för översvämningar på den egna jordbruksmarken.

Söder om Sala bor Bengt Vilén, Anna Eriksson och Tomas Svensson. Alla har, tillsammans med sina familjer, lantbruk i nära anslutning till Isätrabäcken som rinner ut i Sagån… som rinner ut i Mälaren… som rinner ut i Östersjön. De som bor inom Sala kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det låter kanske lite avlägset, men vattenkvalitén i Isätrabäcken påverkar både Mälaren och Östersjön.
  – Isätrabäcken, som går förbi våra gårdar, visade sig vid en inventering ha dålig ekologisk status på grund av övergödning. Den rödklassades, och sämre kan det knappast bli, säger Bengt Vilén, ordförande i det vattenråd vid Isätrabäcken som är under bildande.

När han fick reda på hur illa ställt det vara med Isätrabäcken tyckte han att var dags att göra något åt situationen. Han kontaktade LRF:s ordförande Tomas Svensson, som har sin gård där Isätrabäcken mynnar i Sagån.
  – Vi engagerade en kunnig medlem i LRF, Gösta Hedberg, som ledde en studiecirkel för oss om Vattnets väg, berättar Tomas Svensson. Den gav oss kunskap och idéer om vad vi kunde göra för att förbättra vattenkvalitén i bäcken, något som vi alla vinner på.
  Höga halter av kväve och fosfor innebär att bäcken växer igen och åkrarna svämmar över. Mycket kan dock göras för att minska läckaget, det handlar om att inte gödsla mer än marken kan ta emot och på ett sådant sätt att näringsämnena inte lakas ut i bäcken.
 – Som ekobonde använder jag växelbruk och plöjer marken vilket gör jorden mer lucker och mottaglig. Det är en stor fördel i de här sammanhangen, säger Tomas Svensson.
  Efter studiecirkeln om Vattnets väg bestämde sig deltagarna för att ansöka om att bilda den ideella sammanslutningen Isätrabäckens vatten- De ska rena Isätrabäcken text: lena bergquist foto: lena bergquist (lilla bilden) & gösta hedberg råd, i vilken markägare och andra intressenter kring bäcken kan vara medlemmar. Sammanslutningen fungerar som en samtalspartner till Länsstyrelsen, Sala kommun och de företag som ska kalka markerna. Ett samarbete finns också med Sveriges lantbruksuniversitet.

Medlemmarna i vattenrådet började ta egna vattenprover i bäcken redan förra året för att ha som referensmaterial. Till sin hjälp har de haft Salas kommunekolog Kjell Eklund.
  – Det är viktigt att ta flera prover varje år under lång tid och göra en objektiv utvärdering av arbetet, för att se om åtgärder gett önskat resultat, säger Anna Eriksson, som är medlem i interrimstyrelsen och chef för vatten-, avloppoch avfallsfrågor i Heby kommun.
  Prover på fosfor- och kvävehalter tas vid elva strategiskt placerade punkter i Isätrabäcken, från källflödet vid Lilla Fallet till bäckens utlopp i Sagån. Även metallprover tas, bland annat i diket från motocrossbanan och avfallsstationens närområde. För utvärdering och sammanställning av provresultaten bidrar Länsstyrelsen med sina vattenexperter.
 – Det är viktigt att provpunkterna är rätt placerade så att vi får en bra bild av vad olika områden som påverkar vattenkvalitén bidrar med, säger Anna Eriksson.
  Under den treåriga projekttiden kommer kalkning att ske av mark som har sin avrinning i Isätrabäcken. Något som avsevärt ska förbättra bäckens vattenkvalité och framförallt minska mängden fosfor som rinner ut i Sagån.

Text och foto: Lena Bergquist