Sjunkande intäkter stressar Arbogas kommunalråd

Olle Ytterberg, kommunalråd i Arboga, promenerar på en av de gamla kullerstensgatorna. Han uppskattar att arbeta i den historiska miljön.

Mågra turister släntrar över Stora torget med kameror på magen. De spanar efer det idylliska Arboga. Och det fnns alldeles inpå. Snickarglädje, spröjsade fönster och charmiga trähus vart man ser.
  I Arboga tar man hand om sitt kulturarv. De återkommande Medeltidsdagarna engagerar en stor del av stadens befolkning. Föreningen Arboga Medeltid har rymliga lokaler mitt inne i staden.
  Människorna rör sig i lugn takt på gatorna, gående eller på cykel. Man kan få för sig att de påverkas av Arbogaån som stilla flyter genom staden, lugnt men ändå med strömrörelser som låter ana vattnets kraft

På ytan lugnt och stilla
Kanske är ån också en bild för småstaden Arboga: på ytan lugnt och stilla, men med dolda krafer. För 32 år sedan var det kris i Arboga när ån födade tre meter högre än normalt.
   Med de pågående klimatförändringarna ökar risken för sådana händelser. Det fnns alltså ett direkt egenintresse för Arboga att motverka klimatförändringarna.
   Det är något som kommunalrå det (S) Olle Ytterberg är medveten om. Han har sitt kontor i det gamla rådhuset, förmodligen Sveriges äldsta fungerande stadshus. Det byggdes på 1470-talet som Helgeandshusets kyrka. När Gustav Vasa tagit över skänkte han huset till staden som rådhus.
  Olle Ytterberg uppskattar att arbeta i en sådan historisk miljö, men kän ner samtidigt respekt.
  – Här satt man och tog beslut för fera hundra år sedan. Hur kommer
man att tänka om oss om 200-300 år? Vilka beslut tar jag som påverkar så
långt fram i tiden?
  Nej, för kommunpolitiker i Sverige är perspektivet ofast betydligt kortare. Arboga har formulerat ett antal visioner för tiden fram till år 2020. Där talas om att Arboga ska vara en inspirerande plats, trygg, jämställd och jämlik med god service och kreativ miljö.
  Men ingenting sägs om klimatarbete eller hållbar utveckling. Är det ingen fråga för kommunen?
  – I min värld ingår det som en självklarhet att det ska genomsyra all
verksamhet. Vi har inte skrivit ned det, men det diskuteras ju ständigt,
säger Olle Ytterberg.

Vill ha biogasmack
Kommunalrådet pekar på att kommunen tagit bort alla fossila bränslen
i värmeverket. Nu arbetar man med att inventera alla enskilda avlopp för
att komma åt övergödande utsläpp i Hjälmaren och Arbogaån, som är
Mälarens största tillföde.
  – Vi är också med i organisationen Biogas Öst som försöker utveckla bio-
gasen. Vårt mål är att få till stånd en lokal biogasproduktion. Men tyvärr
har vi ingen biogasmack, säger han.
  Kommunens eget miljövårdsråd
har tagit reda på att det som krävs för att något energiföretag ska våga satsa
på en biogasmack är att kommunen visar vilja att byta ut sin egen bilpark
till biogasbilar. Finns den viljan?
  – Vilja är en sak, förmåga en annan, säger Olle Ytterberg.
  – Just nu sjunker skatteintäkterna dramatiskt i alla Sveriges kommuner.
Det är en nedgång som saknar motstycke. Så här stressade har inga kom-
munpolitiker varit förut. Först måste vi klara äldreomsorgen och skolan,
sedan kommer andra frågor.

Strategiskt läge
Arboga har alltid varit ett centrum för kommunikationer. På medeltiden
som utskeppningshamn för Bergslagens järn. I modern tid med två europavägar, E18 och E20, och två järnvägar söder och norr om Mälaren
som strålar samman i kommunen.
  Men att SJ nyligen dragit ned på antalet avgångar har fått Olle Ytterberg att ilskna till:
  – Varje borttaget tåg ger mer bilåkande. Om människor ska använda
kollektivtrafk måste den vara lättillgänglig, pålitlig och prisvärd.
  Arbogas läge bidrog säkert till att Försvarsmakten valde att förlägga sitt nya centrallager hit. Det är en av de största lagerbyggnaderna i landet. Den som närmar sig Arboga med tåg från Köping kan se den gigantiska byggnaden med nästan 60 000 kvadratmeters lageryta och järnväg rätt in i fastigheten.

Klimatpolitik är ekonomi
Arboga rankas faktiskt på tredje plats i Sverige när det gäller logistik,
alltså transporter.
   Men när det gäller satsning på solenergi hamnar kommunen på blygsamma 185:e plats. Olle Ytterberg säger att han kan för lite om tekniken, men tycker att det borde fnnas möjligheter.
  – Men det måste fnnas ekonomi i det. Klimatpolitik är ekonomi, säger han.
  Och när det gäller energi har kommunen de senaste åren gjort omfattande efektiviseringar i de egna fastigheterna. Det senaste året har energi-förbrukningen minskats med 2 900 megawattimmar. Det motsvarar upp-värmningen av 100-150 vanliga villor. Värmeverket har också ersatt olje-
eldning med flis så att all uppvärmning nu sker med förnybara bränslen.

Rättvisemärkt i höst
Ekologisk mat då? Enligt egna uppgifer har Arboga mindre än en procent ekologiska varor i den mat som serveras inom äldreomsorg, barnomsorg och skolor. Regeringens mål är 25 procent år 2010.
  – Alla partier vill öka den ekologiska andelen, men vi har inte satt det
som prioriterat mål i kommunfullmäktige. Men barn- och utbildnings-
nämnden skulle kunna göra det. Jag tror att det fnns stora möjligheter
att upphandla både ekologiskt och lokalt, säger Olle Ytterberg.
  – Nu pågår en diskussion om skolmaten efersom den dragit över
budgeten. Det är ju så att den som köper maten kan ställa krav. Men
lagen om ofentlig upphandling är inte alltid till hjälp, den kan ibland vara ett hinder. Det är ju fullständigt horribelt om lokala fruktodlare inte ska kunna leverera till kommunen – av byråkratiska skäl.
  I våras fammade en intensiv debatt upp om kommunen skulle upphandla Rättvisemärkt kafe. De festa kommuner i länet har numera policybeslut om att köpa Rättvisemärkt.
  – Men i vår upphandling var det orimligt dyrt, 40 kronor mer per kilo.
I butiken skiljer det 1-2 kronor på ekologiskt och någon tia på Rättvise-
märkt kafe, så vi frågade oss varför. Vi gjorde en ny upphandling och fck
ned prisskillnaden. I höst kommer ett beslut om Rättvisemärkt – som inte
nödvändigtvis är ekologiskt – kafe i kommunen.

Nästa stora utmaning
Olle Ytterberg är på fera sätt en typisk Arbogabo. Han kom till staden
i början av 1970-talet samtidigt med mängder av andra infyttare. Liksom
majoriteten av kommuninvånarna har han gymnasieutbildning men inga högskolestudier. I stället har han arbetat och gått internutbildningar
i företag som Volvo och dåvarande FFV, numera Saab Aerotech.
  – Jag tillhör den sista generationen som kunde komma in i företag på det
sättet, säger han.
  Därför bedömer han att utbildning är nästa stora område för kommunen att ta tag i. Nu i höst startar Saab Tekniska Gymnasium i Arboga med utbildningar som ska förbereda för högskolestudier. Men det räcker inte;
därför driver kommunen tillsammans med försvarskoncernen Saab
projektet NTA – naturvetenskap och teknik för alla. Det går ut på att väcka
intresse för teknik och naturvetenskap redan tidigt i grundskolan.
  – Om projektet får några efekter kan man se först om 15 år. Så det är
en långsiktig investering för oss och för Saab, säger han.

text och foto: Lena Bergquist