Ljusföroreningar hotar stjärnhimlen

Bekymrad. Timo Karhula, amatörastronom och ordförande i Västerås Astronomi- och Rymd-forskningsförening, oroas över problemet med en allt mer upplyst natthimmel. Ljusföroreningar gör att stjärnhimlen bit för bit försvinner.

Timo Karhula, amatörastronom, är en av cirka 50 medlemmar i VARF, Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening. Tillsammans delar de intresset för stjärnor, planeter och galaxer – men också en
oro kring ett många gånger förbisett miljöproblem: ljusföroreningar.
  – Människan slösar och missriktar idag artifciellt ljus så till den grad att vi riskerar att utarma stjärnhimlen för gott, säger Timo Karhula

Väderprognosen ser inte riktigt lovande ut.Över Åkesta observa-
torium hänger tunga, stålgrå moln och till kvällen väntas regn. Men Timo Karhula, ordförande i VARF, är ändå upprymd. Han visar runt i en ännu inte
färdigställd byggnad intill den gamla röda Stjärnstugan. De runda väg-
garna saknar tak, men en kupol ska snart på plats. Liksom ett nytt, ett och ett halvt ton tungt teleskop. Invigningen av det som ska bli Åkestas nya observatorium dröjer fram till årsskifet, men förväntningarna är redan höga.
  – Här i Åkesta tar vi i föreningen emot framförallt skolgrupper, men även föreningar, företag och privatpersoner som vill veta mer om rymden och astronomi, berättar Timo Karhula. Det nya observatoriet erbjuder helt ny teknik och möjliggör för oss att se mycket mer av djuprymdens galaxer, nebulosor och stjärnhopar än vad vi tidigare kunnat. Faktiskt sexton gånger mer än med det gamla teleskopet. Det är oerhört spännande.

Intresset för rymden väcktes hos Timo Karhula redan som 10-åring.
Han såg ett brinnande klot på himlen, tog skenet för ett UFO och bör-
jade så småningom läsa böcker i ämnen som rörde astronomi. Idag
har han lämnat tankarna om fygande tefat – fastän han tror på någon form
av liv på andra planeter i främmande solsystem – och studerar stjärn-
himlen med egna instrument från föräldrahemmet i Virsbo.
  Men för Timo Karhula och andra amatörastronomer, liksom för stjärnforskare och stjärnskådare världen över, hotas utövandet av så kallad ljusförorening; oönskat och olämpligt artifciellt ljus utomhus. Problemet uppenbarar sig om kvällar och nätter, beskrivs lättast som det vi med ögat uppfattar som ett brandgult sken på himlen ovan tätorter och städer.
  – Ljusförorening orsakas av missriktade, onödigt starka eller felaktigt
använda ljuskällor. Det är när ljuset avskärmas dåligt och spiller ljus upp-
åt som den värsta formen av ljusföroreningar sker, förklarar Timo
Karhula. Man talar ibland om områden och stråk som väl upplysta. Men
från många gatlyktor, reklamskyltar, idrottsanläggningar och vägsträckor
är ljuset allt annat än bra. God belysning ska falla rakt nedåt och inte
blända, refektera eller stråla åt sidorna när det inte behövs.

Att natthimlen inte är tillräckligt mörk stör naturligtvis observationer för såväl proffs- som amatörastronomer. Felriktad armatur och felaktigt belysta vägsträckor är inte längre bara ett bekymmer i storstadsregioner utomlands. Även himlen söderut från Åkesta mot jämförelsevis lilla Västerås är enligt Timo Karhula ibland svårskådad.
  – Stadsljuset når längre ut i landsbygden än vad många tror.

Forskare har länge studerat ljusföroreningarnas spridning och omfattning med hjälp av satellitbilder. En grupp vid astronomiska institutionen vid universitetet i italienska Padua ligger i forskningsinriktningens absoluta framkant. Nyligen presenterades beräkningar som visar att en stor majoritet av Västeuropas befolkning inte längre kan skåda en riktig stjärnhimmel.
  – De festa ungdomarna har aldrig sett Vintergatans band över himlen med egna ögon. Visst är utvecklingen skrämmande. Ljushaven dränker ju mer eller mindre stjärnljuset. Tyvärr avfärdas ljusföroreningar ibland som ett lyxproblem. Det är synd, för få vet ens om att problemet existerar och hur komplext det ter sig. Frågan har fera bottnar. Människan är nära att mista en del av sin naturliga miljö samtidigt som vi försvagar vår egen och ekosystemets hälsa, säger Timo Karhula.

En rad moderna forskningsrön indikerar att djur och människor påverkas negativt av bristen på naturligt mörker. Exponeringen av artifciellt ljus rubbar djurs fortplantning, orientering och vila. Vissa arter, som lever nära storstäder eller i starkt upplysta områden, har svårt att längre skilja dag från natt.
  – Att människans sömn, hormonproduktion och välmående tar skada av ljusföroreningar förmodas bero på att vi, om det är för ljust nattetid, inte lyckas producera tillräckligt av hormonet melatonin, fortsätter Timo Karhula. Forskningen är väldigt ny, men även risken för bröstcancer tycks öka då sömnen störs eller kvinnor utsätts för ljus under dygnets mörkaste timmar.

Det finns mängder av argument för att ljusförorening ska uppmärksammas och reduceras, hävdar Timo Karhula. Utöver stjärnhimlens faktiska utarmande och de negativa efekter som människa och miljö drabbas av, kostar också ljusförorening stora summor pengar. Enligt uppskattningar gjorda av Internationella Energiorganisationen IEA står ljusföroreningar i USA för
kostnader på närmare 10 miljarder dollar varje år. Bara i Sverige uppskattas ljusföroreningarnas kostnad uppgå till ett par miljarder kronor årligen.
  – Att bli helt kvitt ljusföroreningar är omöjligt i vår moderna värld. Men till skillnad mot många andra typer av föroreningar kan man med ganska små åtgärder minska den här formen av utsläpp. Mer ändamålsenlig armatur, tidsstyrd belysning och användning av energisnåla LED-lampor är exempel på enkla sätt att ta sitt ansvar. I det långa loppet blir det både billigare och mer kostnadsefektivt, säger Timo Karhula.

Antalet organisationer som engagerar sig i kampen för att minska
ljusföroreningar tilltar. Föreningen Dark Sky Association grundades redan 1988 och har idag sektioner i ett femtiotal länder. I Sverige driver föreningen Ljusstyrkan kampanjer i försök att påverka privatpersoner, företag och beslutsfattare att motverka ökad förorening. På en internationell nivå har arbetet med lobbyverksamhet, informationsspridning och stöd i utveckling av bland annat nya belysningsarmaturer gett goda resultat. Lagstifningar om hur belysning ska monteras och hanteras för att begränsa ljusföden fnns i Tjeckien, vissa delstater i USA och regioner i Italien.
  – Klimatmanifestation Earth Hour i mars satte fokus, om än indirekt, på
problematiken med ljusförorening. Tar vi inte ljusföroreningar på allvar ljusnar
natthimlen för gott och våra kommande generationer berövas stjärnpraktens lyster. Det är inte klokt att vi äventyrar ett av de vackraste arv universum skänkt oss, avslutar Timo Karhula

text och foto: Linda Karlsson