Hon delar med sig av
sin gåva

I naturens skafferi. Annelies Schöneck vill hjälpa människor att förstå sambanden mellan den mat vi äter och vår hälsa. Och att vi kan använda oss av mycket från naturens skaferi.

Hushållslärarinnan och författaren Annelies Schöneck fyller nittio nästa år och hoppas att hon då är färdig med sin bok ”De bittra örterna”. Att ta tillvara det som naturen erbjuder är hennes passion och mission. Och så har det varit sedan tonåren. Gröna Draken skrev om Annelies Schöneck för 15 år sedan. Nu har vi sökt upp henne igen.

Annelies Schöneck föddes1920 i Hann over i Tyskland men trivdes aldrig riktigt i storstadsmiljön, därför utbildade hon sig på lanthushållsskola för att kunna bo och verka på landsbygden. Hon kom som arbetskraftsinvandrare till Sverige år 1953, och har sedan 60-talet levt och arbetat utifrån en antroposofsk helhetssyn i Järna och på den pedagogiska gården Almagården i Lunger utanför Arboga. Där verkade hon fram till år 2001, då gården lades ner och fastigheterna såldes

En del av hennes snart 90-åriga livserfarenhet fnns nedtecknad i ett tiotal böcker och skrifer som bland annat berättar om jordhusbygge, mjölksyrning, brödbak, fermentering (jäsning) av te och om att ta tillvara äpplen. Och nästa år kommer alltså ”De bittra örterna” som enligt Annelies inte bara är en örtbok, utan en bok som lika mycket handlar om friskvård.
   Annelies Schöneck tar emot i sin röda stuga i den lilla byn Lunger. Blommorna i trädgården prunkar och en rabattkant med romersk malört (som sedan blir ett välsmakande bittert te) går ton i ton med de blågrå knutarna på huset.

Vi är många som under 80- och 90 talet har gått på kurs hos Annelies
och lärt oss baka syrat bröd, göra surkål och fermentera teer. För fem-
ton år sedan, i ett av Gröna Drakens första nummer, intervjuade jag henne
om hushållskonstens allra viktigaste grundstenar; ”att ta tillvara”. Då ar-
betade hon på Almagården, en små skalig gård hon tog initiativ till i mitten av 80-talet och vars råvaror förädlades på plats.

Den pedagogiska verksamheten pågick i 17 år med besök av skol-
klasser, praktikanter och kursdeltagare. Hon har inte förändrats mycket, kanske är hon lite tunnare. Men leendet, den intresserade blicken och det passionerade förhållningssättet till ämnet är precis som för femton år sedan. Man kan undra vad som är drivkrafen, vad som fått henne att under alla år fortsätta skriva och dela med sig av sin kunskap.
   – Jag vill hjälpa människor att hitta lösningar på problem. I grunden handlar det om att se helheten, upptäcka vad som är bristerna och sedan hitta bra lösningar. Det är en gåva jag har som jag fått möjlighet att dela med mig av, säger Annelies efertänksamt.

Den drivkraften fck henne att hjälpa ensamma lantbrukarhustrur att bygga fungerande köksugnar i Tyskland mitt under ett brinnande andra världskrig. På Almagården har samma drivkraf gett många ungdomar en helt ny syn på mat och friskvård.
   Hon har lärt dem sädesslagen och gett dem en chans att baka sitt eget bröd. De har plötsligt förstått sambanden från jord till bord och vad
som krävs för att knåpa ihop en Maxburgare eller en Big Mac.
  – Människans hälsa handlar om att förstå helheten när det gäller naturen,
kroppen och själen. Min nya bok ger bra exempel: de bittra ingredienserna i
kosten och matlagningen främjar matsmältningen, vilket höjer välbefn-
nandet både kroppsligen och själsligen. Jag har själv stor erfarenhet av detta efersom jag är glutenintolerant och måste vara noga med vad jag äter
för att må så bra jag kan, berättar hon.

Annelies intresse för naturens skafferi har funnits sedan barnsben och kunskaper om hushållning, kost och därmed friskvård fck hon på lant- hushållsskolan. Sedan får vi lägga till ett helt liv av erfarenhet och mänsk-
liga möten, insamlat av en nyfken själ. Enligt henne själv ledd av en skyddsängel. Hur hade hon annars klarat sig?
  – Jag har upplevt nöden efer första och andra världskriget, där problem-
lösningarna handlade om att få människor att överleva. Den brist vi ser i samhället i dag är en annan. Den handlar mer om stress och dålig mat,
vilket även det kan skapa själslig och fysisk nöd. Jag är övertygad om att
vi bara kan bygga ett gott samhälle och en god framtid om vi är friska och mår bra. Själv har jag arbetat med dessa frågor under hela mitt liv och fått ge mycket, men jag har också fått mycket tillbaka av de människor jag mött. Det gör att jag orkar och vill fortsätta arbeta så länge jag kan.

text och foto: Lena Bergquist