Hon sätter fart på landsbygden

Det är lätt att smittas av Lotta Heimerssons engagemang. Hon sprudlar av energi och handlingskraft. Det bådar gott inför uppgiften som nu väntar henne: att leda arbetet med att utveckla landsbygden ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Lotta Heimersson tar emot i den vackra 1800-talsvillan hemma i Romfartuna. Det är en av de få dagar i augusti när himlen håller tätt och istället bjuder på strålande sol. Vi slår oss ner i trädgården och njuter av morgonkaffet. Fotografen vill förstås ha bra bilder så vi väljer att sitta i skuggan. För vår skull har Lotta bakat matbröd, som doftar ljuvligt och smakar ännu bättre.
   – Jag bakar ofta. Men det blir mest matbröd. Bullar och kakor är inte min stil, konstaterar hon och skrattar.    Lotta ger ett glatt och lättsamt intryck och förefaller att inte vara rädd för nya utmaningar.
    I juni började hon arbeta som verksamhetschef för Leaderområdet Norra Mälarstranden, som omfattar Västerås, Enköping, Hallstahammar och Håbo kommuner.

Tidigare fanns bara tolv Leaderområden i Sverige. Med det nya landsbygdsprogrammet finns det nu möjlighet att bilda Leaderområden över hela landet.    Verksamheten är EU-finansierad och handlar om att utveckla landsbygden ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Lotta har sitt kontor i Enköping och i styrelsen, som kallas LAG i Leadersammanhang, sitter representanter från de fyra berörda kommunerna, från näringslivet och från föreningslivet.
    Tidigare var Leader en form av EU-projekt. Nu ingår det som en del av EUs landsbygdsprogram, berättar Lotta. Lotta Heimersson är ingen duvunge när det gäller landsbygdsfrågor. Hon har arbetat på Länsstyrelsen i Västmanland i 12 år. De senaste sex åren har hon sysslat med landsbygdsutveckling och regional utveckling.

Dessutom har Lotta sina rötter i Mälardalens mylla, född och uppvuxen som hon är på Brunnby gård, som ligger strax utanför Västerås
    Hon har varit med och arrangerat Brunnbydagarna och deltagit i experimentodlingar på gården.
   – Men under en period ville jag göra annat. Jag sålde försäkringar och jobbade utomlands i flera perioder, berättar Lotta som så småningom sökte in till Uppsala Universitet där hon läste samhällsvetarprogrammet.
    – Efter det fick jag jobb på Länsstyrelsen i Västmanalnd och sedan har det bara rullat på, säger hon. Sitt nya jobb ser hon fram emot med stor spänning.    – Det ska bli jätteroligt. Jag är intresserad av samhällsfrågor och att ha kontakt med människor. Jag är jätteglad att ha fått den här möjligheten.
    – Min uppgift blir att informera, hjälpa till att skapa nätverk och ge de rätta verktygen för fortsatt arbete lokalt. Det finns inga färdiga mallar för hur landsbygdsutvecklingen kan se ut. Det handlar mer om en experimentverkstad.
    Något av följande kriterier måste ingå för att utvecklingsprojekt ska godkännas och få ekonomiskt stöd: Stärkt entreprenörskap, besöks- och turistnäringen i de fyra kommunerna främjas, Mälarens stränder och skärgård utvecklas, närproducerade varor och tjänster stimuleras och aktiviteter för ungdomar utvecklas.
    Lotta berättar att verksamheten måste bygga på lokala partnerskap. Det får inte handla om att ett enda företag satsar på en ekologisk verksamhet. Nej, företag och ideella organisationer ska samarbeta kring en eller flera utvecklingsidéer – gärna tillsammans med berörda kommuner.

– Om du har en idé om verksamhet eller företagande på landsbygden och kan ut-veckla den tillsammans med andra i någon form av nätverk, så är du på rätt väg. Men idén måste ha ekologiska förtecken och också ge möjlighet till ökad sysselsättning, förtydligar hon och fortsätter:
    – Ett annat exempel är en utvecklad turism i Mälaren. Alla fyra kommuner som ingår i Leader Norra Mälarstranden gränsar till Mälaren. Förmodligen vill alla ut-veckla båtturismen, vilket kan engagera såväl företag som ideella organisationer. Då krävs möjligheter att bli av med båtlatrin i hamnarna. Idag tömmer många båtar latrinen i Mälaren, vilket är ett stort miljöproblem

.Vad är det som säger att det här inte blir nya projekt bland andra, som tar slut samtidigt som pengarna är förbrukade?
    – Därför att vi har sju år på oss. På den tiden hinner idéerna utvecklas och bli bärkraftiga.

Text: Lilian Haraldsson
Foto: Kim Lill