Att färdas på potatisskal



Så blir matavfallet från ditt kök ett miljövänligt fordonsbränsle

Du slänger potatisskal, äppelskrutt och paprikaskaft i den bruna kompostpåsen. Tre veckor senare kan du åka i en buss som drivs av biogas som gjorts av matavfallet från ditt kök. Snacka om att glida fram på ett potatisskal.

Det är så det fungerar med Växtkraft i Västerås – världens första biogasanläggning som blandar hushållsavfall med jordbruksgrödor. I somras fyllde den tre år. 40 bussar i Västerås, 15 renhållningsfordon och ett hundratal personbilar rullar på biogas därifrån – plus ett antal fordon i Stockholm.
Nästan en tredjedel av den biogas som framställs exporteras dit eftersom det inte finns tillräckligt många biogasfordon i västeråsområdet.
Själva anläggningen ligger vid Grytatippen utanför Västerås. När man kommer alldeles inpå den märks lukten: en syrlig doft av nedbrytning.

Jättelika vita maskar
Framför anläggningen ringlar några jättelika, 80-90 meter långa vita maskar. Det är den ensilerade vallgrödan från 17 lantbruk i närheten av Väs-terås, 5 000 ton som förvaras i plast i väntan på att matas in.
I en hög samlas de bruna kompostpåsar fyllda med matavfall som hushållen runt om i länet samt Heby och Enköping lämnat ifrån sig. Det är ungefär 14 000 ton om året och praktiskt taget allt som hushållen lämnar ifrån sig i bruna påsar. Trädgårdavfall och liknande ingår inte, det lämnas vid Återbruken och komposteras.

Fett från restauranger
Däremot tar Svensk Växtkraft emot ett par tusen ton slam från fettavskiljare i restauranger och storkök.
Allt material blandas och finhackas till en ”soppa” som upphettas så att skadliga organismer dör. Sedan kyls den till 38-40 grader och förpassas till en rötkammare där gas bildas. Det tar ungefär 20 dagar innan den bruna påsen med matavfall blivit biogas. Sedan måste gasen renas innan den kan användas som drivmedel.

Gödsel går tillbaka
Restprodukterna från rötningen är gödsel som lantbrukarna får tillbaka. Så knyts kretsloppet ihop mellan jord och bord, mellan land och stad.
Inne i kontrollrummet sitter driftteknikern Anders Virsberg och övervakar processen. Han konstaterar att man lär sig något nytt varje dag. Den här dagen är det problem med skumning; i tanken där avfallet/råvaran förvaras startar också rötningsprocessen. Då bildas skum, det vet man. Men nu svämmar det över alla bräddar. Mängden är lite årstidsberoende, sommarens värme sätter högre fart på processen.
    – Men det är mer skum än vi räknat med, säger Anders Virsberg.
Så där är det. Omvandlingen av matavfall och vall till hanterbar gas är en känslig biologisk process som inte är lätt att styra i stor skala. Mikroorganismerna som gör själva jobbet, rötningen, måste få bästa tänkbara förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete.
Och Växtkraft var faktiskt den första anläggningen i världen som blandade vallgrödor med matavfall när den byggdes för drygt tre år sedan. text: anders jägeberg


text: anders jägeberg