Att bry sig är att leva ett
hållbart liv

Redan i kyrkan slog prästen an tonen. Det här skulle bli en begravning att minnas. Inte akten i sig, som var ganska traditionell och följde det mönster som är vanligt när man samlas för att ta ett sista farväl. Nej, det speciella var det som berättades om den person som låg i kistan. Av prästen, hans familj och av andra människor han mött under sin levnad.

   Fram växte en bild som jag burit med mig och många gånger kommit tillbaka till. Det var inga pliktskyldiga tal. De som tog till orda berättade ur hjärtat och gav en kärleksfull beskrivning av min släkting. Han var oerhört engagerad i sin hembygd; i idrottsföreningen, kyrkan och i en rad andra sammanhang. Och framförallt verkar det som att han alltid såg sina medmänniskor och fanns till hands för dem. Oavsett om de var gamla barndomskamrater eller hade kommit inflyttande från när och fjärran. Han var helt enkelt en människa som brydde sig. Hela sitt liv levde han i det lilla brukssamhället, där vallonsmeder och deras ättlingar arbetat i många generationer och lagt grunden för vårt välstånd. Här tillbringade han sin barndom och precis som sin far ett helt yrkesliv med hårt slit på bruket.

   Jag vet inte om han alltid såg det själv, men jag är övertygad om att hans engagemang haft stor betydelse för både enskilda människor och samhället i stort. Han levde ett jordnära liv och han har lämnat många spår efter sig. Hans insatser har gjort skillnad, för att använda ett lite slitet modeuttryck. De stora globala utmaningarna med klimatkriser, fattigdom, hälsoproblem och miljöförstöring kan inte lösas utan kloka politiker och industriledare som fattar strategiska beslut om infrastruktur, investeringar och andra grundbultar i samhället. Men i slutändan är det trots allt de många människornas engagemang och små vardagsbeslut som sätter sin prägel på samhället och avgör vår framtid.

   En stor utmaning är att skapa ett samhällsklimat som förenar människors vardagsengagemang och initiativkraft med stora politiska och ekonomiska beslut. I det här numret av Gröna Draken har vi bland annat besökt den hyllade biogasanläggningen i Västerås. Utan en ovanligt engagerad bonde och några särskilt framsynta politiker hade denna satsning aldrig sett dagens ljus. Vi berättar också om bonden och bagaren som hittat varandra och förser västeråsarna med lokalproducerat bröd. Och så har vi besökt Sri Lanka och träffat eldsjälar som arbetar för en rättvisare världshandel.
Trevlig läsning!

 Kjell Gustavsson, chefredaktör
kjell@fa21.se