Mer näring i solmogen frukt

Under sommaren har tidningarna publicerat många intressanta artiklar om natur och hälsa. Till exempel att våra vanligaste och färgrikaste bär som blåbär, hallon och jordgubbar riktigt kryllar av antioxidanter och till viss del kan ersätta köpta kosttillskott.
   En tidning undersökte grönsaker och frukter i affärerna och konstaterade att de hade lågt näringsvärde eftersom de plockas omogna för att klara transporterna. Grönsaker och frukter som är solmogna blir näringsrikare och sötare, detta kan mätas med hjälp av ”Brix-värdet”. En mätmetod som vi konsumenter borde välkomna i grönsaks- och frukt-diskarna så att vi vet vad vi betalar för.

En luttrad frukt- och grönsaksförsäljare som intervjuades i tidningen menade att Brix-värdet inte spelar någon roll. Kunden köper med ögonen och väljer hellre ett perfekt format och färgat äpple som är smaklöst än ett äpple med prickar på som är närodlat, solmoget och smakrikt.
   När vi plockar våra egna solmogna bär får vi även motion och avkoppling. Om vi nu inte tillhör den grupp människor med tävlingsinstinkten ständigt påkopplad. När tävlingsplockaren visar sin hink och skakar uppfordrande på den så är den naturligtvis redan halvfull. Du kan svara med Svenska Dagbladets rubrik den 25 juli: ”Stress ökar risk för cancer”.
   Det kanske känns lite dramatiskt och jag vet inte om det hjälper mot genuin tävlingsinstinkt… Antagligen inte.

Under några lata semesterdagar har jag läst Åsa och Mats Ottossons bok Naturkraft där de intervjuar människor som gått från medicinsk och psykisk livskris till ett nytt och friskare liv tack vare vistelse i naturen. Författarna ställer sig frågan varför vi är så benägna att köpa allt vi behöver, istället för att först fundera över om vi kan skaffa det gratis (det är ingen uppmuntran till stöld utan en uppmaning att rikta blickarna mot närmaste park och skogsbacke).
   Paret Ottosson redovisar entydiga forskningsrapporter som berättar att kontinuerligt varande i naturen sänker stressnivån och blodtrycket, förbättrar immunförsvaret, ökar konditionen och minskar blodfetterna, ja helt enkelt gör oss friskare! Vi mår bra av att då och då lämna mängden stimuli som vi utsätts för i staden och all uppmärksamhet som krävs av oss i hemmet och på jobbet. I naturen lämnar vi ”riktad uppmärksamhet” som ställer krav på val och handling och övergår till avkopplande och energiskapande ”spontan uppmärksamhet” som bara kräver närvaro. Du blir det du är istället för det du gör.

Vare sig vi vill eller inte så har vi en liten urmänniska i oss. När hjärnan går på högvarv och vi blir stressade slår det sympatiska nervsystemet till som gör att ”pulsen och blodtrycket stiger, muskelfibrerna spänns, svettkörtlarna går på högvarv, produktionen av sömnhormonet melatonin minskar och istället strömmar stridshormonerna adrenalin och noradrenalin till”, allt enligt professorerna Rachel och Stephen Kaplan på University of Michigan. ”Naturen är inte ett trevligt lull-lull någonstans i civilisationens utmarker”, menar Ottossons, den är vårt ursprungshem och fungerar som förebyggande hälsovård och som läkande medicin. Varför äter vi hellre lipiton,
seloken zoc och zoloft, som finns med på listan över de mest sålda läkemedlen, istället för att motionera och vistas i avstressande skön natur eller i vackra stadsparker?
   Åsa och Mats Ottosson ställer frågan och jag har funderat över svaret under ett blommande, kartbemängt och numera äppelmoget åkeröträd.

En kajaktur om dagen

Jag har under sensommaren glidit fram i kajak efter Mälarviken Fredens vasskanter och insett vilket underbart fortskaffningsmedel det är. Det är jag inte ensam om att tycka: företaget som gör kajaker har kö till sina ”konstverk”, kajakpaddling har ökat stort de senaste åren.
   En flock på ett hundratal säd- och grågäss samlades i Freden under augusti, de flyttade sig makligt åt sidan när jag stilla kom glidande med vinden i ryggen och paddeln vilande över sittbrunnen. Hägern, som lyfte bara några meter framför mig, visade sig vara lika lång som jag – mellan vingspetsarna. Man får ett nytt perspektiv både på sig själv och djuren omkring när man befinner sig på samma nivå.

Vill du prova att paddla kajak eller bara veta mer om kajakpaddling?
Kontakta i så fall gärna Havspaddlarna Västerås på telefon 021-12 00 69
eller e-postadress ordf@havspaddlarna.se.
De har höstens sista gemensamma paddling första advent.