Motståndsrörelsen
Striden om framtidens rökare avgörs i klassrummen

Äckligt! sammanfattar fyra killar i årskurs fem sin syn på snus och tobak. De ska aldrig börja röka. De går på Nytorpsskolan i Surahammar och har haft besök av Karin Landh från ”Non Smoking Generation”.

Om de behåller sin inställning till tobak några år till kanske de aldrig blir rökare. De flesta som börjar gör det innan de fyllt 25.
   Klassen sitter i en halvcirkel på stolar i klassrummet, 20 elever. Det är Karins andra besök här. Förra gången talade de om tjära, kommer någon ihåg. Och nikotin. Att det är nikotinet som gör att man blir beroende.
   Det är surrigt i rummet. Det gäller att fånga uppmärksamheten på nytt och på nytt. En värderingsövning engagerar alla en stund.
   Armarna upp för ja. Är godis godare än glass? Nästan alla armar åker upp. De uppmanas att blunda. Har du varit kär? Det har alla. Är du kär nu? Inte så många armar upp. Tycker du att det är ballt att röka? Några tycker det. Tror du att andra tycker att det är ballt att röka. Ja, det tror så gott som alla.

Luktar på snus
Sedan byter Karin spår. Snus ska det handla om nu. Karin skruvar locket av en vanlig, svart snusdosa och går runt med den så att alla får lukta.
   De flesta rynkar näsan och tycker det luktar illa. Sedan får de lukta på portionssnus ur en rosa dosa. Den luktar lite annorlunda. Mint.
   – Vem ska köpa den ena och den andra? frågar Karin.
   Tjejer den rosa och killar den svarta, slår eleverna fast direkt.
   Rökning är vanligare bland tjejer än bland killar, men med snus är det tvärtom. Många fler killar än tjejer snusar, men det går nedåt. Alltså är tobaksindustrin just nu mycket inriktade på att få tjejer att börja snusa.
   Därav rosa snusdosor och snus med mintsmak.
   – De försöker lura oss, säger Karin. Det är lätt att tro att det här snuset inte är lika farligt som det andra. Men det är samma sak, fast de har tillsatt lite andra ämnen också.
   Hon jämför ämnena i cigaretter och snus. I cigaretter finns 2 000 ämnen som leder till sjukdom, i snus är motsvarande siffra 1 500.
   – Då är snus inte lika farligt, säger någon spontant.
   – Nu är vi inne på den eviga debatten – röka eller snusa, säger Karin. Men det finns ett tredje alternativ som man ofta glömmer – att varken röka eller snusa. Varför ska man stoppa i sig något man blir sjuk av när man kan låta bli?

Badbollar gör rökare
Spårbyte igen – till reklam.
   – Vem leker med badbollar – era mammor? undrar Karin. Nej, det gör ju ni. Eller ännu yngre barn. Ni röker inte och barn på åtta år röker inte. Så varför delar tobaksbolagen ut badbollar med cigarettreklam på? Vad tror ni?
   Man leker på stranden och andra ser, är ett förslag.
   – Visst, så är det. Och åttaåringen som leker med badbollen kopplar ihop märket med något kul och positivt, utan att han tänker på det. När han tio år senare står i affären och ska välja cigarettmärke dyker bilden upp. Att dela ut leksaker med cigarettreklam ger bättre cigarettförsäljning tio år senare.

Luktar äckligt
När lektionen är slut funderar Marcus, Jonathan, Robin och Rasmus lite över vad de har fått veta. Alla är nu helt övertygade om att de inte ska börja röka eller snusa. Det ser äckligt ut, det luktar äckligt och de har hört sina föräldrar beklaga att de någonsin har börjat. De har fått veta saker vid Karins besök som de inte hade en aning om tidigare.
   – Att det finns 2 000 farliga ämnen i cigaretter och att det finns kemikalier också. Bly på bladen. Det visste inte jag, säger Robin.
   Reklamen för rökning på leksaker har han sett, men inte tänkt så mycket på.
   – Förut hade jag säkert tagit emot en sådan badboll, men nu skulle jag inte göra det, säger han.

Fakta Non Smoking Generation
A Non Smoking Generation arbetar sedan
1979 för att barn och ungdomar aldrig ska börja använda tobak. Det sker genom klassbesök, information, tävlingar, opinionsbildning och kampanjer. Verksamheten drivs som en politiskt och religiöst obunden stiftelse utan vinstintressen.

A Non Smoking Generation finansieras genom ekonomiskt stöd från privatpersoner, företag, landsting, kommuner, staten, organisationer, fonder och andra stiftelser.


Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill