Bakteriedödaren som
kan bli farlig
Triclosan är ett exempel på en kemikalie som
används i onödan och därmed kan göra mer skada än nytta.

Under större delen av historien har friska människor använt tvål för att få bort smuts och mikroorganismer från huden.
   Men inom sjukvården har man behövt desinfektionsmedel. Ett av medlen som använts är triclosan. Det togs bort på 1970-talet dels därför att det inte hade någon tydlig effekt, dels därför att det var miljöfarligt.
   Men på 1990-talet hände något: tvålar, tandkrämer och massor av andra produkter började förses med tillsatser med påstått ”antibakteriell” effekt. Numera kan man hitta triclosan i duschdraperier, sportkläder och på skärbrädor av plast. Och framför allt i tandkräm. Var fjärde tandkrämstub innehåller triclosan.
   Har det någon effekt? Knappast. Det finns inga undersökningar som tyder på att antibakteriella medel skulle ha någon som helst positiv hälsoeffekt på människor som inte har specifika besvär.
   Däremot kan antibakteriella tvålar, tandkrämer och annat bidra till uppkomsten av bakterier som är resistenta, motståndskraftiga, mot triclosan och kanske även mot antibiotika som till exempel penicillin. Vilket gör det svårare att bekämpa livshotande infektioner som tuberkulos och malaria.
   Triclosan kan dessutom vara direkt giftigt genom att solljus kan omvandla det till dioxin, ett av de mest giftiga ämnen som finns.
   Triclosan fungerar genom att förstöra enzym i bakteriers cellväggar, vilket gör att bakterien inte kan föröka sig. Det rör sig om samma enzym som angrips av antibiotikapreparatet isoniazid som används mot tuberkulos.
   I Sverige importeras varje år cirka fyra ton triclosan, hälften i tandkrämer.
   Hur farligt är det? Triclosan tar död på de flesta bakterier – alltså även de som är harmlösa eller nyttiga. De bakterier som orsakar sjukdomar är få, och en normal bakterieflora fungerar som skyddsbarriär mot dem. Om bakteriebalansen rubbas kan det i stället skapas ”öppningar” för
sjukdomsbakterier.
   Många desinfektionsmedel bryts snabbt ned i naturen, men inte triclosan. Det kan finnas kvar i avlopps- slam eller vattendrag och därmed ge bakterier tid på sig att utveckla resistens. Något som på lång sikt kan drabba människor i form av svårbehandlade infektioner.
   Så titta lite närmare i innehållsförteckningen nästa gång du köper tandkräm.

 

Illustration: Marie Tallberg