Här utvecklas barnen
i eget tempo

Vid Solkattens Montessoriförskola i Arboga leker barnen intensivt med klossar och pussel när Gröna Draken hälsar på. Det är ett kooperativ som drivs av barnens föräldrar. Förskolan har en tydlig miljöprofil, personalen har miljöutbildats och maten lagas av ekologiska råvaror.

Barnen bygger, lyssnar på sagor och målar – precis som på vilket dagis som helst. Men ändå är det mycket som är annorlunda på Solkatten, både i verksamheten och i den genomtänkta miljön. Alla möbler på förskolan är i barnens höjd, även toaletter och barnens kök med inredning i barnstorlek.
   Med Montessoripedagogiken uppmuntras barnen att klara sig själva och även att ta vara på sin egen vilja och skaparkraft.
   Att värna om miljön och förstå ekologiska sammanhang är en viktig ingrediens vid Solkatten. Förskolan flyttar ofta ut verksamheten, både till den egna trädgården och på heldagsutflykter. Det har lett till en förståelse för hur naturen fungerar.
   – Barnen förstår att det inte är farligt med insekter utan att de har en funktion. Inga bin – ingen frukt, de sticks men gör sitt jobb, säger Kia Forsberg.
   Hon berättar att personalen har gått miljökurser och att man strävar efter att få miljöcertifieringen Grön Flagg.
   Kia Forsberg håller just på och skolar in yngsta dottern Elvira. Kia är en av de föräldrar som var med och startade Föräldrakooperativet Solkatten i Arboga år 2001.
   – Det är ett medvetet val att ha barnen i föräldrakooperativ, säger Kia Forsberg. Vi vill att värderingar på dagis och hemma ska stämma. Vi tycker till exempel att miljöfrågorna är viktiga.
   Att det blev just Montessoripedagogik var något som växte fram efterhand när föräldrarna jämförde olika pedagoger och metodiker.
   – Jag tycker att det är viktigt med respekten för barn och att Montessori betonar vuxnas respekt för barnens lek. Barnen leker väldigt mycket här och de får leka färdigt.

Råvaror från lokala handlare
Nud Phonasaen läser en saga för Tove och Ville. De sitter nära varandra och är uppslukade av boken.
   Nud arbetar annars i daghemmets kök. Hon lagar maten av ekologiska råvaror, halvfabrikat förekommer inte på Solkatten. Och hon bakar allt bröd för att slippa konsistensgivare och onödigt socker.
   – Vi köper från lokala handlare och KRAV-märkt så långt det går, säger hon.
   Föräldrarna hjälper till att stycka och paketera när hela och halva köttdjur köps in.

Föräldrarna städar
Att ha barn i ett föräldrakooperativt daghem innebär mer jobb, men också större inflytande över barnens uppväxtmiljö. Föräldrarna sköter städningen efter ett rullande schema och har även jour för att täcka upp om det fattas personal.
   För föräldrarna kan det också handla om trädgårdsskötsel och reparationer, liksom möten och fester på daghemmet.
   Monika Eek är Solkattens föreståndare. Hon kände sig lockad av föräldrarnas engagemang när hon, för knappt ett år sedan, började arbeta på daghemmet.
   – Här får alla vara med och påverka. Föräldrarna är med i verksamheten och även far- och morföräldrar känner sig välkomna, säger hon.

Fönsterputsning populärt
Vid förskolan finns en hel del Montessorimaterial, som klossar och stavar för att stimulera barnen och lägga grunden till ett logiskt tänkande.
   En stor jordglob hänger från taket och påminner om att Arboga är en plats mitt i världen. Där finns även ett inbjudande avslappningsrum med mjuka kuddar i varma färger och fantasifulla lampor. Och en populär station för fönsterputs, liksom snickarbord och målargrejer. Allt i barnens höjd så att de kan nå det på egen hand.
   Men ingen dator och tv.
   – Vi erbjuder något annat, säger Monika Eek. Dator och tv får barnen ofta tillräckligt av hemma. Lek och social kontakt är viktigare för oss. Och att inte ha bråttom, allt får ta sin tid. Bara att klä på och av sig själv måste få ta tid om man ska lära sig.

Italienskt ursprung

Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. Hon upptäckte att inlärning, som knyter an till ett barns eget utvecklingsstadium går lättare. Att man bäst tar tillvara barnets spontana lust för arbete, genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap. Att barn har en stor förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift. Och att barn, som vill lära något nytt, upprepar en övning om och om igen.
   Med sin kunskap om människans tidiga mognadsprocess, skapade hon förutsättningar för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna. Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt blev två av de viktigaste förutsättningarna.

Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta.
   ”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en montessoritanke, som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.
   I en montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare att observera barnen och att vara lyhörd och uppmärksam på varje barns utveckling. Och att ge den stimulans som svarar mot varje barns mognad och intresse.

Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling.
Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen.
Pedagogiken grundar sig också på en klar uppfattning om målet för uppfostran.
Och en filosofi om alla individers betydelse och alltings samband på jorden.

Källa: www.montessoriforbundet.a.se

Text: Marita Gustavsson
Foto: Magnus Aronson