Perennrabatter
skapar gemenskap
Det ska vara njutningsfullt att komma hem. Att kunna titta ut
över något som blommar är både trivsamt
och rogivande, säger Annika Schröder.
Tillsammans med andra hyresgäster och kvartersvärden
Erik Hester har hon skapat en grön oas utanför sitt
hyreshus på Kopparbergsvägen i centrala Västerås.
I projektet
Gröna Mimer hjälps hyresgäster och kvartersvärdar
åt att planera, plantera och sköta om växtligheten
på sina gårdar.
Tanken är att vi ska försöka
skapa lite av den gårds- och kvarterskänsla som fanns
förr. Det handlar helt enkelt om att bry sig om sin boendemiljö
och sina grannar, säger kvartersvärden Erik Hester.
Hyresgästerna får själva komma
med förslag på hur deras gårdar ska bli grönare
och trivsammare. Byggnads AB Mimer, som är det allmännyttiga
bostadsbolaget i Västerås, tillhandahåller trädgårdsredskap
och köper in jord och växter.
Gröna Mimer-satsningen startade i år,
men redan våren 2002 började Erik Hester på eget
initiativ gräva ur den gamla lerjorden i planteringarna på
Kopparbergsvägen. Flera hyresgäster kom då fram
för att diskutera planteringarna.
Annika Schröder var en av dem. Att hon
har blommor som sitt stora intresse syns även på hennes
balkong ett par våningar upp. Där hänger lerkrukor
med femtungor, blåkragar, husarknappar, petunior, potatisblommor,
för att nämna några.
Mindre
arbete
Stommen i planteringarna på Kopparbergsvägen är
marktäckande perenner, som nävor och daggkåpor.
De täcker ogräset som kommer upp och gör att rabatten
blir lättare att sköta.
Valet av perenner, som kommer år
efter år, gör också att det blir mindre arbete
än om vi bara skulle haft sommarblommor, som måste
bytas ut varje år, säger Erik Hester. Kostnaden blir
också lägre.
Lugn
för ögat
I
rabatterna finns även bland annat klematis, kärleksört,
mossflox, rudbeckia, höstöga och stockrosor. Rosorna
kommer att resa sig över två meter mot husfasaden när
de växt färdigt.
Vi vill ha blommor hela säsongen
vår, sommar och höst, säger Erik Hester.
Färgerna går i blått, rosa,
vitt och gult. Ett medvetet val för att skapa lugn för
ögat. Av samma anledning planteras perenner i grupper. Det
blir för plåttrigt att ha många enstaka perenner
utplacerade på måfå.
Men det har inte bara planterats nytt.
Vi har även flyttat plantor, bland
annat kärleksört som blir sanslöst vacker
när den blommar i höst från det här
skuggiga området dit bort där de får mer ljus,
säger Annika Schröder och pekar mot planteringarna som
ligger ut mot trottoaren.
Hon berättar att flera av hennes grannar
har sagt att de tycker att det är roligt att komma hem nu
när det har blivit så fint på gården.
Ska
anlägga en kryddträdgård
Även före Gröna Mimer-satsningen har hyresgästerna
haft idéer om hur man ska skapa trivsel i bostadsområdena.
På gården bredvid har man
en väldig gemenskap. Det startade förra året med
en grill som hyresgästerna föreslog att jag skulle köpa
in. Nästa år tänker vi anlägga en liten kryddträdgård
där, säger Erik Hester, som hoppas att Gröna Mimer
ska inspirera till ytterligare projekt.
Och det finns alltid saker att förändra
och förnya i rabatterna på Kopparbergsvägen.
Det blir aldrig klart. Vi kompletterar
varje år. Det kan ju vara några plantor som har dött
eller något annat vi vill ändra på i planteringen,
säger Erik Hester.
Det
handlar om att våga
Mimers
kvartersvärdar och hyresgäster har fått inspiration
att plantera perenner av Enköpings stadsträdgårdsmästare
Stefan Mattson. Han har delat med sig av sina erfarenheter från
arbetet med de vackra och ovanliga parker, som har gjort staden
känd.
Vi
har jobbat med det här i långsam takt i 20 år.
Jag har försökt ge kvartersvärdar och hyresgäster
en genväg, så att de inte behöver göra om
våra misstag. Jag har även velat avdramatisera det
hela. Det är inte så märkvärdigt, utan det
handlar om att våga, säger Stefan Mattson.
Han har hållit inspirationsföreläsningar
för Mimers hyresgäster samt en tvådagarskurs,
där det även nu i september ingår en vandring
med diskussion i Enköpings parker, för kvartersvärdarna.
En
mer ombonad stad
När Stefan Mattson i början av 1980-talet hade varit
stadsträdgårdsmästare i Enköping i ett år
diskuterade han med sin personal på parkkontoret hur de
skulle kunna göra utemiljön mer attraktiv.
De
bestämde sig bland annat för att:
Plantera
fler träd utefter kommunens infarter och även längs
andra gator, för att göra staden mer ombonad och trolla
bort en splittrad stadsbild.
Skapa
ett antal breda skogsliknande ridåer, för att ge lä
och rumslighet runt nybyggda bostadsområden.
Försöka göra Enköping till en blommande stad.
Satt
fast i ett ekorrhjul
Det var ambitionen om den blommande staden som blev startskottet
för Enköpings parker.
Vi tyckte att vi satt fast i ett ekorrhjul,
att vi gjorde samma sak år från år. Vi hade
våra ettårsblommor som vi planterade ut och så
dog de och vi satte nya nästa vår, säger Stefan
Mattson.
På den tiden var de enda perenna växterna
i planteringarna möjligen ogräs som kvickrot och kers.
Perenn är samlingsnamnet för fleråriga
växter, men egentligen betyder ordet evig eller beständig.
Så bra är det inte i verkligheten,
men tanken var ändå att vi inte skulle behöva
göra om samma sak. Gjorde vi en sak riktigt bra och rätt
från början, så skulle det kunna förbli
så, om inte för evigt, så ganska länge.
Färre
sommarblommor
Idag består sammanlagt 20 000 kvadratmeter av stadens 1
077 000 kvadratmeter anlagda parkmark av perenner. Sommarblommorna
har minskat från 35 000 plantor i början av 80-talet
till 10 000 idag.
Om vi jobbar på långsiktiga
lösningar får vi ut mer av de pengar vi satsar, säger
Stefan Mattson.
Parkkontoret har även på andra sätt
satsat på skötselsnåla planteringar. Blommor,
buskar och träd planteras till exempel så att de täcker
och skuggar ogräset, som då på sikt försvinner.
Tiden och pengarna kan istället användas
till att bygga nya parker och utveckla de gamla.
Gröna
ytor för många behov
Tanken är att stadens gröna ytor ska tillfredsställa
många behov. Det ska finnas ytor för den som vill ägna
sig åt aktiviteter som bollspel och jogging, områden
som lockar picknick- och utflyktssugna, men även platser
för den som vill dra sig tillbaka och filosofera en stund.
Därför försöker vi
skapa olika miljöer, både större och mindre rum.
Alla miljöer tror jag mår bra av att man skapar lite
rumskänsla, att det inte bara blir gröna ytor som man
slänger ut.
Vi
tillhandahåller medicinen
Stefan Mattson vill även föra vidare en tradition från
doktor Ernst Westerlund, som var stadsläkare i Enköping
under åren 1867-86, och som ofta föreskrev sina patienter
friluftsliv och stärkande promenader.
Vi skriver inte ut recept, men vi tillhandahåller
medicinen genom att skapa intressanta platser att gå till.
Många behöver den där moroten för att ta
sig ut. Och det fina med parker och växtlighet är dynamiken,
den här förändringen som sker, inte bara från
månad till månad, utan från dag till dag.
Mer information
om parkerna hittar du på Enköpings kommuns hemsida:
www.enkoping.se
Text:
Anna Björkman Randberg
Foto: Lasse Fredriksson & Anna Björkman Randberg
|