|
 Hur
länge behöver vi duscha varje gång?
Detta
nummer av Gröna Draken har med flera artiklar om ekologiska
avtryck. Det här är en fråga som har intresserat
mig mycket under många år. En fråga man kan
ställa sig är varför vi behöver så mycket
mer energi per capita idag jämfört med på 50-talet
när jag var barn. För skojs skull gjorde jag en liten
sammanställning över vad man använde energin till
rent privat på 50-talet jämfört med idag.
Först kan vi se på behovet av att
värma bostaden. Då gick det åt mer energi per
kvadratmeter, men å andra sidan har vi fler kvadratmeter
boyta idag, så skillnaden här är ganska marginell
för en familj. Den stora skillnaden är att vi på
den tiden använde mest olja för att värma husen.
Idag används 30 procent av elen till att värma bostäder
istället!
Vad det gäller arbetet tog man cykeln till
arbetet, för bilar var ovanliga. När vi skulle på
semester var det inte tal om att åka på några
långa utlandssemestrar utan vi höll oss nära hemmet
i de flesta fallen. Skulle vi längre bort tog vi tåget.
På fritiden höll man sig också
runt hemorten. För barnen gällde cykel eller apostlahästar,
och det var inte tal om att föräldrarna skulle skjutsa
oss långa sträckor varje helg för att vi skulle
spela fotboll, handboll eller ishockey. Skulle vi duscha räckte
det med en snabb dusch några gånger i veckan.
Hur ser
det ut idag då? Jo, väldigt många tar bilen
till jobbet, och arbetar två i familjen är det vanligt
med två bilar. Med en mil till jobbet för vardera innebär
det fyra mil om dagen, eller cirka 1 000 liter bensin per år.
Det motsvarar cirka 10 MWh.
På 70-talet åkte vi till Medelhavet,
men idag skall vi åka till Thailand och andra exotiska mål.
För fyra personer innebär en resa till Thailand en energianvändning
på 70 MWh.
Jag var ute på några gymnasieskolor
och diskuterade ungdomarnas energivanor. De hävdade bestämt
att de duschar 20 minuter per gång, och minst en gång
per dag. Det betyder 6 MWh per år. För studenterna
på Mälardalens högskolas energiingenjörsprogram
gjorde jag motsvarande snabbenkät, och de hamnade på
ungefär halva den nivån.
Skjutsarna till idrottshallar inom en radie
på cirka sju mil blev för min familj cirka 3,5 MWh
på ett år när min dotter var aktiv med att spela
handboll.
Lägger vi ihop den här ökade
energianvändningen per år innebär det cirka 90
MWh per år för en familj, eller tre till fyra gånger
så mycket som all energi vi använder för att värma
huset och all hushållsel tillsammans!
Det betyder cirka 180 TWh per år, om vi räknar på
två miljoner familjer i Sverige. Det i sin tur skall jämföras
med vår totala energianvändning på cirka 390
TWh år 2001, eller ganska precis hälften.
Hur mycket är det värt att få
åka och se exotiska kulturer eller att resa för idrotten?
Har vi en moralisk rätt till det här, när andra
inte har samma möjligheter?
Eller skall vi se till att alla andra börjar
använda lika mycket energi som vi, vilket skulle innebära
en ekologisk katastrof för världen?
Det kan
vara intressant att jämföra vår energiförbrukning
med den i andra länder. Totala energiförbrukningen per
capita är 12 gånger högre i Sverige än i
Indien, och elanvändningen är 35 gånger större.
Samtidigt har cirka 100-200 miljoner invånare i Indien samma
standard som medel-europén, så vad blir det då
över för resten av indierna?
Det här diskuterar vi mycket på Mälardalens
högskola i undervisningen i samhällsteknik, och har
som riktmärke då vi forskar på ny teknik för
ett mer energisnålt Sverige.
Ny teknik är inte bara hårda prylar,
utan också bättre information om sin egen energianvändning
och nya styrmedel som till exempel bättre energiprismodeller
(dyr el då det är elbrist, skatt på fossila bränslen
och så vidare).
 Med
rättvis fördelning av energi och andra resurser
i fokus känns det oerhört motiverande att arbeta för
att vi skall få en hållbar utveckling så snabbt
som möjligt. Kombinerar vi den nya tekniken med ett sunt
användande av energin kommer vi att klara det, men då
måste vi tänka på vad vi gör, både
du och jag.
Vi måste alla ställa oss frågan
om den fantastiska semesterresan till andra sidan jordklotet är
nödvändig och om vi verkligen måste resa långt
varje år? Kan vi inte hitta på något intressant
på närmare håll istället?
Och hur länge behöver vi duscha varje gång?
Alla bäckar små…
Effekten
kan inte lagras
KWh (kilowattimme), MWh (megawattimme) och TWh (terrawattimme)
brukar användas för att ange den energi man använt
under en tidperiod, till exempel en timme eller ett år.
1 000 KWh = 1 MWh
1 000 000 MWh = 1 TWh
Om du har
tio 100-wattslampor tända i en timme förbrukas ungefär
1 KWh. Det är alltså så mycket elenergi som förbrukas
under den tiden.
Under en timme förbrukar ett värmeelement ungefär
lika mycket som de tio 100-wattslamporna tillsammans.
1 MWh motsvarar energiinnehållet i 100 liter bensin.
Ett kärnkraftverk producerar 7 TWh under ett år.
Effekt är
den energi som används per tidsenhet, eller om man så
vill just nu, momentant. Energin kan lagras men effekten måste
produceras samtidigt som den förbrukas, och kan inte lagras.
| 
