Europeiskt
handikappår firas
Att
alla människor har rätt att bestämma över sitt
eget liv ser de flesta som en självklarhet. Men den som har
ett handikapp eller funktionshinder är beroende av andras välvilja
för att kunna leva som de vill.
EU har utlyst
år 2003 till Europeiska handikappåret. Bakom beslutet
finns en tanke att sätta funktionshindrades rättigheter
högt på dagordningen i alla medlems- och ansökarländer.
Förhoppningen är att så många som möjligt
ska komma med i arbetet. Allt från EU-institutioner och
regeringar till kommuner, företag och organisationer.
Med handikappåret vill EU öka uppmärksamheten
på de hinder och den diskriminering som många människor
med funktionshinder stöter på i sin vardag.
Handikapporganisationer runt om i Europa kommer
att organisera och delta i tusentals aktiviteter. Bland annat
arrangeras festivaler, utställningar, tävlingar och
demonstrationer.
En central aktivitet är den bussturné
som organiseras av EU-kommissionen. Bussen, som kommer att besöka
alla 15 medlemsländer, startade i Aten i januari och har
Rom som slutstation i december 2003.
I
Arboga sammanfaller Europeiska handikappåret
med firandet av det kommunala handikapprådet som har funnits
i 30 år. Den 12 september anordnas en hjälpmedelsdag
på biblioteket. Den 20 september inviger biskop Claes-Bertil
Ytterberg en mässa i Medborgarhuset i Arboga. Där bjuds
på såväl underhållning som föreläsningar
och utställningar.
Under hösten visas film med syntolk och
teater för hörselskadade barn som passar lika bra för
hörande.
Innan året är slut kommer en handikappguide
att presenteras i Arboga. Det är en sammanställning
med stor text och symboler över hur tillgängliga affärer,
service- och kommunala inrättningar är för handikappade.
Läs mer
på Arboga kommuns hemsida: www.arboga.se
En ständig kamp för bättre villkor
Det som är bra för handikappade är bra för
alla. Det säger Göran Svanborg som har sett inställningen
till handikappade förändras genom åren. Nu är
det lättare att få förståelse för problemen
men fortfarande finns det mycket kvar att kämpa för.
Trots
att Göran Svanborg tar sig fram med hjälp av kryckor
har han byggt sitt eget hus.
Men jag fick en hel del hjälp av
goda vänner, säger han.
Själv känner han sig privilegierad som har ett jobb
som han trivs med och kan försörja sig på.
Han bor i utkanten av Arboga tillsammans med
Harriet, dottern har flugit ut.
Till Arboga flyttade han från Gotland när han var 18
år. Som många andra fick han jobb vid CVA, Centrala
Flygverkstaden. Företaget heter numera Aerotech Telub och
Göran Svanborg har fortfarande sitt arbete där. Nu handlar
det om elektronik i flygplan och helikoptrar.
Blev
sjuk under en polioepidemi
När Göran Svanborg var tio år insjuknade han i
polio. Sedan dess måste han använda kryckor för
att ta sig fram och han är beroende av en del hjälp.
Jag blev sjuk under en polioepidemi i
Sverige. Då skickades jag långt hemifrån Gotland
till ett skolhem i Skåne.
På 1950-talet skildes även lätt
handikappade barn från sina familjer och placerades vid
särskilda handikappinstitutioner. Görans föräldrar
ville ha närmare till sitt enda barn och lyckades ordna plats
på ett skolhem i Lidingö. Vid Norrbackainstitutet i
Solna tog han sedan sin realexamen 1958.
Då hade inställningen förändrats och Göran
kunde börja på yrkesskola i Visby. Där utbildade
han sig till radio- och tv-reparatör och hamnade i Arboga.
Efter några år tog han ledigt från jobbet och
utbildade sig till ingenjör.
Tekniska skolan i Arboga var gammal och
hade väldigt mycket trappor, minns Göran Svanborg. Där
fanns ingen som helst anpassning och det var rätt kämpigt
att ta sig upp och ner för de där trapporna.
Annars är han så van vid hinder att
han inte tänker på det. Men när det är besvärliga
trappor eller om han handlar tunga varor kan det hända att
han måste be om hjälp.
När jag var ung kunde jag inte följa
med på allt som andra gjorde. Dansa, cykla eller campa till
exempel. Men det var inga större problem, säger Göran
Svanborg.
Under en period på 80-talet reste han
mycket genom jobbet och imponerades av hur bra flyget fungerar.
Man behövde bara säga till
vid bokningen så fick man hjälp och blev skjutsad till
och från planet. SJ har mycket att lära av flygets
inställning till handikappade.
Ledde
vidare till politiken
Göran Svanborg gick med i DHR, De Handikappades Riksförbund,
när han kom till Arboga. Intresset för handikappfrågor
har lett honom vidare in i politiken. Först inom landstinget
och efter det senaste valet representerar han folkpartiet i kommunfullmäktige.
Han är även med i Handikapprådet
i Arboga. Rådet har funnits i 30 år och för en
ständig kamp för att samhället ska göra vardagen
lättare för de invånare som har funktionshinder.
I Handikapprådet finns företrädare
för olika organisationer och kommunen.
Vi tar ofta upp frågor som handlar
om den fysiska miljön, säger Göran Svanborg. Arboga
är en gammal stad som inte är så enkel att anpassa
efter olika handikapp.
Nya
frågor dyker upp
Det är svårt för synskadade och rullstolsburna
när affärerna ställer ut skyltar och varor på
trottoaren. Eller när kommunen ska spara pengar och drar
ner på snöröjningen. Då tvingas rullstolsburna,
men även föräldrar med barnvagn, ut i gatan. Det
kan också handla om hörselslingor som inte fungerar
för de hörselskadade.
Det dyker ständigt upp nya frågor men jag tycker
att kommunen är välvilligt inställd och försöker
få det att fungera även för oss. Det som är
bra för handikappade är ju bra för alla.
Funktionshinder/handikapp
Med funktionshinder menas att en person har någon form av
funktionsnedsättning. Människor kan ha funktionsnedsättningar
på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar,
syn- eller hörselskador eller sjukdomar, mediciniska tillstånd
eller psykiska sjukdomar. Sådana skador, tillstånd
eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående
natur.
Med
handikapp menas förlust eller begränsning av möjligheten
att delta i samhällslivet. Ordet handikapp beskriver mötet
mellan människor med funktionsnedsättning och en otillgänglig
omgivning.
Brister i miljön och inom olika samhällsområden,
till exempel i byggnader, information, kommunikation och utbildning,
kan hindra människor med funktionsnedsättning från
att delta på lika villkor. Därmed uppstår handikapp.
Text
och foto: Marita Gustavsson
|