Margareta Hökeberg är föreståndare vid det nybildade Centrum för biologisk bekämpning.

Nyttiga insekter ger bättre miljö

Nyttiga insekter som tar död på skadegörare eller motverkar sjukdomar på växter kan minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det visar forskning som bedrivs vid Centrum för biologisk bekämpning i Uppsala.

Margareta Hökeberg är full med intryck efter den nyligen avslutade konferensen om biologiska bekämpningsmedel, där 80 deltagare från 16 länder deltog.
  – Vi har alla sett effekterna av en okritisk användning av kemiska bekämpningsmedel, säger hon. Konferensen var givande för här möttes forskare, myndigheter och företag för att diskutera alternativen.

Det nystartade Centrum för biologisk bekämpning vid SLU i Uppsala – där Margareta Hökeberg är föreståndare – ansvarade för konferensen. Inom centret sker idag forskning om att bland annat sätta ut insekter eller bakterier för att ta död på skadegörare eller sjukdomar på växter.
  En annan metod som kommer att bli viktigare i framtiden är hur odlingarna utformas.
  – Tänk dig de stora fälten. Där är det svårt för de naturliga fienderna, som ofta lever i åkerkanten, att komma in i grödan. Forskningen visar att med ett mer uppbrutet landskap blir det lättare.
  Genom att plantera speciella växter i anslutning till åkern kan nyttiga insekter förökas, berättar Margareta Hökeberg. I framtiden tror hon att odling inte bara sker på själva åkrarna, utan även vid sidan om.
  En av forskarna på centret tittar på kaffeodlingar i Afrika. Odlarna kan styra hur mycket skugga som faller på kaffebuskarna och därmed påverka vilka insekter som kommer dit.

Det finns goda exempel där forskningen gett resultat. Om du tittar på krukor i mataffären med sallad står det ofta att den är odlad med biologiska växtskydd.
  – Tidigare var växthusodling ett jätteproblem, säger Margareta Hökeberg. Det är en skyddad miljö som blir rena barnkammaren för skadeinsekter och det användes mycket insektsmedel.
  Följden blev att insekterna utvecklade resistens mot de vanliga medlen. Då började man odla och sätta ut naturliga fiender. Det var så framgångsrikt att det inte används så mycket giftiga insektsmedel idag. Resthalterna av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker har därmed minskat och dessutom har arbetsmiljön blivit bättre.

De biologiska bekämpningsmedlen är huvudfokus för mycket av dagens forskning. Margareta Hökeberg tror att när odlare i framtiden tar fram nya växtsorter kommer de att välja egenskaper som gör att till exempel nyttiga bakterier trivs.
  Hon anser också att det har betydelse att det inom EU nu tagits fram tydligare regler för användning biologiska bekämpningsmedel vilket till stor del saknats tidigare. Sammantaget är hon positiv till utvecklingen.
  – Det finns goda möjligheter att i normalfallet ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologisk bekämpning. Men för riktigt svåra angrepp är det bra att ha kemiska alternativ att ta till.

Text: Martin Wänerholm