Fredrika Mårtensson är miljöpsykolog och forskar sedan 20 år tillbaka om barns utelek. Hon är verksam vid Lantbruksuniversitetet, SLU, i Alnarp.

Lek ute och må bättre som vuxen

Barns spontana lek i grön miljö är en viktig faktor för hur de mår. Både som barn och vuxna. Det visar den forskning som miljöpsykologen Fredrika Mårtensson bedriver.
  – Det är absurt att detta inte tas på allvar vid planering av nya bostadsområden och skolor, säger hon.

Vilka barnlekar minns du? Åtta av tio brukar berätta om kojbyggande och kurragömma. Det är när vi får tillgång till en lagom oförutsägbar naturmiljö som vi känner oss fria och mer uttrycksfulla. Vi springer fortare och längre, klättrar i träd och utmanar oss själva genom att hoppa från högre och högre stenar. Vi utvecklar vår upptäckarglädje när vi ser saker vi inte visste fanns; vit mossa, ödlor med gula prickar och fjärilar med blå vingar.
  Många av barnens utemiljöer håller i dag på att byggas bort i takt med att städerna förtätas och skolgårdar krymper. Nya förskolor och skolor byggs utan tillgång till utemiljö. Utvecklingen kan få negativa effekter för både vår fysiska och mentala hälsa, anser forskaren och miljöpsykologen Fredrika Mårtensson.
  – De erfarenheter vi får som barn bär vi med oss som vuxna. De som får med sig uteleken som en modell för social gemenskap, spontan rörelse och upptäckarglädje blir bättre rustade att hantera till exempel stress i vuxen ålder.

Fredrika Mårtensson har forskat i tjugo år om barns utelek på förskolegårdar. Just nu deltar hon i ett stort internationellt forskningsprojekt, där forskare från Malmö och North Carolina i USA studerar förskolebarn och deras upplevelse av utelek. Forskningsresultaten är mycket tydliga:
  – Förskolebarn som har nära till gröna naturliga miljöer är mer fysiskt aktiva och har en bättre koncentrationsförmåga.
  Utelek innebär också friskfaktorer som ökad rörlighet, mindre upplevelse av stress och större sociala kontaktnät.
  – Förskolebarn som är ute och leker skrattar och spontansjunger oftare. De hoppar och skuttar mer än de barn som vistas inomhus, berättar Fredrika Mårtensson.
  Trots att utevistelse betyder mycket för förskolebarns utveckling är det inte alla barn som har tillgång till en bra utemiljö. Några faktorer som hindrar barn från att vara ute och leka är kulturella skillnader kring hur förskolepersonalen ser på barns lekfulla sätt att röra sig, dåligt väder, avståndet från förskolan till naturmiljön samt bristen på kunskap om utemiljöns betydelse vid planering av nya förskolor.
  – När vi jämför förskolor och deras personal i Sverige och USA kan vi se att i Sverige går personalen ut med barnen även om det regnar eller blåser. I North Carolina har man en annan kultur där det räcker med lite duggregn för att de ska stanna inne.

Forskningsresultaten visar att avståndet till naturmiljön står i direkt relation till hur aktiva barnen är om dagarna. Fredrika Mårtensson tycker att det är oansvarigt att bygga nya förskolor som inte har tillgång till en god utemiljö.
  – Planera den gröna miljön på skolgården lika väl som innemiljön, det är mitt råd till alla politiker som är intresserade av att förbättra folkhälsan, säger Fredrika Mårtensson.

Text: Lena Bergquist