På pallplats i avfallsligan


Sorterar rätt. Elize i Hallstahammar kastar bananskal i den bruna påsen. I Västmanland rötas matavfallet och blir biogas till fordonsbränsle. Även i Tyskland produceras mycket biogas.


I Sverige är vi i en internationell jämförelse bra på att ta hand om vårt avfall. Men avfallsmängderna ökar, vilket strider mot EU:s intentioner. Tyskland har lyckats bättre, där minskar mängden förpackningar och därmed även avfallet.

Ungefär 500 kilo sopor per år slänger varje svensk. Och mängden avfall från hushållen ökar hela tiden. Men vi är duktiga på att ta hand om avfallet. Bara en liten del hamnar på soptippen.
  När det gäller insamling av tidningar och förpackningar publicerade Förpacknings- och Tidningsinsamlingen statistik i april, som visar att nästan 77 procent av alla tidningar och förpackningar som företagen släppte ut på marknaden återvinns. Det är en bra siffra i förhållande till andra länder.

Även när det gäller övrigt avfall ligger Sverige bra till.
  – Vi brukar säga att vi hamnar på pallplats, säger Anna-Carin Gripwall på Avfall Sverige, som är en branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Kanske inte bäst på allt, men vi återvinner 97 procent av allt avfall från hushållen på något sätt.
  Det är en hög andel i förhållande till andra länder, och ungefär på samma nivå som Nederländerna och Tyskland. Länder som till exempel Rumänien och Grekland ligger långt åt andra hållet, där det mesta hamnar på soptippen.

Men även om Anna-Carin Gripwall tycker att Sverige är bra på avfallshanteringen finns det områden där hon tycker vi kan göra mer.
  – Det vi borde bli bättre på är att samla in matavfall till rötning och kompostering, säger hon. Men mycket är på gång inom det området.
Här lyfter hon fram Tyskland som ett bra exempel där det finns många småskaliga biogasproducenter.
  På Naturvårdsverket håller Anna Nordin med om att Sverige är bra på att undvika att avfall hamnar på soptippen. Men den svenska hanteringen stämmer enligt henne inte helt med EU:s så kallade avfallshierarki (se faktaruta). Enligt den ska man i första hand förhindra att avfallet uppstår och i andra hand återanvända det en gång till. Hon förklarar att det är en avvägning mellan olika intressen.
  – En del av avfallet använder vi för att producera fjärrvärme. Hade vi inte använt avfallet skulle vi använt mycket annat bränsle och det är inte säkert att det är bättre.

Naturvårdsverket vill inte peka ut något land som särskilt bra eller dåligt. Men Anna Nordin ser att vi svenskar kan bli bättre.
  – När det gäller elavfall är det fortfarande en del felsortering.
  Hon tycker också att vi borde kunna bli ett strå vassare på att inte slänga så mycket mat som inte är dålig

Läs mer: www.sopor.nu, www.vafabmiljo.se.

Text: Martin Wänerholm
Foto: Ronja Honkala