Gruvsamhället som söker en ny identitet

Lagspel. I en liten kommun som Norberg krävs samarbete och breda lösningar över partigränserna, anser kommunalrådet Kenneth Östberg. Och det gäller att hålla många bollar i luften och tungan rätt i mun.

Gruvnäringen har under många hundra år varit basen för Norbergs existens. Så när gruvorna stängdes och den världsberömda masugnen släcktes höll hela bygden andan. Men Norberg lever vidare och har blivit känt för sin satsning på småföretag, en lokalt förankrad kultur och ett tidvis turbulent politiskt liv. Och nu är det en del som även tror att gruvorna ska öppnas igen.

När Norbergs sista storskaliga gruvepok tog slut, med Spännarhyttans nedläggning 1981, trodde många att bygden skulle dö. I stället reste den sig och utvecklade Norbergsmodellen som blev vida omtalad. Småföretag etablerades och bildade en företagspark vid gamla Spännarhyttan. Nu är det också historia.
  Men i Norbergs centrum lyser Elsa Anderssons konditoris gula trähus lika inbjudande som alltid. Värdshuset Engelbrekt är sig likt. Och Svartån rinner lika svart som någonsin genom samhället.
  Kommunhuset har inte heller förändrats. Här arbetade det socialdemokratiska kommunalrådet Egon Gröning i början av 80-talet. Han satsade hårt på att rädda Norberg efter Spännarhyttans nedläggning genom att driva fram Norbergsmodellen.

Politiskt uppror
Socialdemokraterna är starkt rotade i Norberg och har nästan alltid haft majoritet i kommunen. Men för 16 år sedan inleddes en parentes i den traditionen, som kom att vara i tolv år.
  I valet 1994 gick oppositionspartierna – vänstern och de borgerliga partierna – ihop och fick majoritet. Vänsterpartisten Kent Persson blev kommunalråd. Han satt kvar i tre mandatperioder, ända till valet 2006. Då återtog social-demokraterna sin ledande position och nu är det Kenneth Östberg som tar emot i kommunalrådsrummet. Han ser naturligtvis positivt på att social-demokraterna vann i senaste valet, men menar samtidigt att partipolitiken ibland har en underordnad roll i en liten kommun som Norberg.
  – På små orter går man mot en utveckling där partier får mindre betydelse än personer. Valen är inte så ideologiska längre, och det finns för- och nackdelar med det. Men jag tycker förhållningssättet bör vara att man tar vara på den politiska kraft som finns i kommunen. Vi ska arbeta för Norbergs bästa och det kan ibland kräva breda lösningar över partigränserna, där ideologierna inte får bli ett hinder, säger han.

Varannan pendlar
Det absolut viktigaste för Norbergs framtid är att vända den negativa befolkningsutvecklingen, menar Kenneth Östberg. På 1960-talet hade Norberg över 7 000 invånare. Nu är det drygt 5 700.
  Han tror inte på nya, stora företagsetableringar i kommunen. Men han tror på Norberg som en lockande bostadsort, om det bara fungerar att pendla. Redan nu pendlar 54 procent till arbete på annan ort.
  – Vi måste jobba med infrastrukturen, säger han. Vi befinner oss i en arbetsmarknadsregion i stark utveckling och tittar vi i ett längre perspektiv måste våra restider bli väsentligt kortare.
  De låga huspriserna i Norberg är en viktig konkurrensfördel, tror Kenneth Östberg. Han framhåller också kulturens starka ställning i kommunen. Från i höst kommer den att stärkas ytterligare när Bergslagens Folkhögskola flyttar från Skinnskatteberg, för att etablera sig i Norberg. 45 elever och personal kommer att vara verksamma i det gamla Tingshuset och i andra lokaler centralt i Norberg.
  – Det är stort för oss att de väljer att flytta hit, säger Kenneth Östberg. Och en anledning till att de valt att göra det är att de vet att intresset för kulturverksamheter är stort i Norberg.

Ny gruvnäring på gång
Kenneth Östberg tror också på nya, mindre etableringar inom gruvnäringen.
   – Så gott som hela Norberg är inmutat. Gruvbranschen var het före lågkonjunkturen. Men den lade en kall hand över alltihop, när världs-marknadspriset på mineraler sjönk, säger han.
   Detta är frågor som drivs av projektet Bergskraft Bergslagen, där Norberg ingår som en av 13 kommuner. Bland medfinansiärerna finns också Länsstyrelsen i Västmanland.
  – De arbetar med tre ingångar, förklarar Kenneth Östberg. Möjligheterna att återuppta gruvbrytning i Bergslagen undersöks, och där har Dannemora kommit längst. De arbetar också med miljöfrågorna och undersöker möjligheterna att rena gamla deponier och återvinna material ur dem. Och de sammanställer information om geologiska och andra förutsättningar för brytning, som företagen kan vara intresserade av.
   Norberg har, som alla kommuner, också andra miljöfrågor att hantera och nyligen togs ett beslut i fullmäktige att avsätta nio miljoner för energi-effektiviseringar inom kommunens verksamheter under 2010 och 2011. Pengarna ska bland annat användas till att byta uppvärmningssystem i fastigheterna och olika åtgärder som minskar elförbrukningen. De sammanlagda insatserna beräknas betala sig redan första året.

Landstinget nästa för kommunalrådet
Kenneth Östberg hoppas givetvis på socialdemokratisk seger i Norberg även i höstens val. Men hur det än blir kommer han inte att vara kvar i kommunpolitiken. Han står som andra namn på landstingslistan till höstens val.
   – Det innebär att jag blir landstingsråd, om inte annat som oppositionsråd. Men jag tänker bo kvar i Norberg och pendla till Västerås. Det har jag gjort i sju-åtta år tidigare då jag arbetade som ombudsman på SKTF, säger han.

Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill