Här får du livstid

Utsikt. Högst upp i kommunhuset har Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson sitt kontor. Härifrån kan han lyfta blicken och se långt ut över Fagersta.

”Här får du livstid” står det på en stor skylt strax innan man kommer in i Fagersta. Stämmer det? Och hur håll bart är livet i Fagersta? Gröna Draken åkte dit för att ta reda på mer.

Den som åker bil genom Fagersta får ett tydligt intryck av ortens karaktär. Längs ena sidan av vägen breder industribyggnaderna ut sig, till synes i oändlighet. På andra sidan finns bostäderna och butikerna.
  Många av industribyggnaderna ser slitna ut. De vittnar om en gången storhetstid. För 40 år sedan var Fagersta AB ett av Sveriges största företag. Slamret från vals- och stålverk hördes dygnet runt. Nätterna lystes med jämna mellanrum upp av fyrverkeriet från bessemerblåsningen i stålverket. Från ångcentralen ljöd ångvisslan för att påminna fagerstaborna om när det var dags att gå till jobbet, när det var lunchdags och när arbetsdagen var slut.
  Verkstads- och stålindustrin gick som tåget och Fagersta växte. Framtiden såg trygg och ljus ut, och ingen hade ännu börjat prata om miljöförstöring eller klimatförändring. Bruket i Fagersta hade funnits i hundratals år och bara blivit större.
  Slutet kom snabbt och brutalt.

En epok tog slut
Under 1970-talet gick det allt sämre för stålindustrin. 1979 blåstes de sista masugnarna ned, 1982 stängdes stålverket och 1984 var epoken Fagersta AB slut. Då uppgick det mesta av verksamheten i Avesta AB. Andra delar såldes av.
  Det betydde inte att industrin försvann från Fagersta. Flera av det tidigare brukets verksamheter har utvecklats väl. Seco Tools, som redan tidigare avknoppats från Fagersta AB, är numera ett storföretag med mer än tusen anställda enbart i Fagersta. Secoroc och Fagersta Stainless är två andra företag med rötter i bruket.
  Men kommunen är mindre och annorlunda idag. Idag bor det drygt 12 000 människor i Fagersta, 30 pro-cent färre än 1970
  Utflyttningen förde med sig att bostadshus fick rivas eller byggas om. Högst upp i ett sådant ombyggt hyreshus har kommunalrådet Stig Henriksson sitt kontor. Utsikten är magnifik; han berättar att besökare brukar reagera på två sätt: antingen kommenterar de att utsikten är fantastisk eller så säger de ”jaha, härifrån kan du verkligen ha koll på allting!”.
  Stig Henriksson dukar fram kaffe.
  – Rättvisemärkt betonar han, eftersom Fagersta är en av de kommuner i länet som fattat beslut om detta.
  För Stig Henriksson är Fagersta en kommun som är precis lagom stor. Den ska inte bli mindre, men helst inte heller så mycket större.
  Formuleringen ”Här får du livstid” valdes naturligtvis för att det låter snärtigt. Men det finns också en botten i budskapet, menar han:
  – Man får tid att leva här, och tid har vi nästan mer ont om än pengar. Fagersta saknar mycket av storstadens kultur- och nöjesliv och vi blir aldrig en högskolestad. Men vi har nära till allt.

Hållbarare Fagersta
När Stig Henriksson och vänsterpartiet kom till makten för elva år sedan var Fagersta en kommun i kris. Tvåhundra miljoner i skulder, stadigt minskande befolkning och en allmän känsla av uppgivenhet.
  Nu är skulderna betalda, skatten har sänkts flera år i rad och Fagersta är en av de kommuner i landet som har bäst ekonomi.
  Stig Henriksson tycker att man kommit en bit på väg mot ett hållbarare Fagersta. För honom handlar ett hållbart samhälle lika mycket om ekonomi och det sociala som om miljö.
  – Vi har satsat ganska mycket på ekonomisk hållbarhet eftersom ekonomin var så dålig när vi tog över. När det gäller miljöfrågor så har vi inte varit bra. Vi tänker bli bäst där också, men vi har en lång väg att gå, säger Stig Henriksson
  För att nå dit vill han lära av andra kommuner.
  – Bland Sveriges 290 kommuner finns alltid någon som är bättre. Och alla blir bara glada när man ringer och frågar hur de gör.
  Även Fagersta får sin del av frågor, men de gäller framför allt ekonomi och socialpolitik. Där finns framgångar att visa upp: dagisplatsgaranti för alla barn; högre löner än snittet i kvinnodominerade yrken; en kraftig ökning av andelen godkända elever i grundskolan.

Klimatallians
I det hållbara Fagersta som Stig Henriksson ser framför sig genomsyrar hållbarhetstanken allting: när medborgarna går och handlar, produktionen på Fagersta Stainless, hur man bygger hus och utför transporter
  Kommunen kan tillföra en hel del på vägen dit, anser han.
  – Vi kan göra mycket i vår egen verksamhet – vi är näst största arbetsgivare och har möjligheter att vara lika bra som de andra bästa.
  – Vi kan även få fler att dra åt samma håll. I Fagersta har vi diskuterat att bilda en ”klimatallians” med andra stora aktörer. Där har kommunen en fördel. Vi har en legitimitet att företräda samhällsintresset, det är inte så många som har det. Får vi igång en sådan allians så tror jag att det påverkar enskilda människors beteende. Vilket i sin tur påverkar de organisationer som de är verksamma i.

Ingen olja på sommaren
Som en av de första kommunerna i länet har Fagersta tagit fram en klimat- och energiplan. Den inrymmer åtgärder som att utnyttja spillvärmen från Fagersta Stainless till fjärrvärme, ökat kollektivåkande, energieffektivisering i kommunens fastigheter, och ökat cykelåkande.
  Nyligen slöts ett avtal med Fagersta Stainless, vilket innebär att kommunens värmeverk slipper elda olja på sommaren.
  Ett av målen i planen är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020. Ett annat att fossila bränslen för uppvärmning ska minst halveras till 2013.

Öppna landskap
Kommunekologen och Agenda 21-samordnaren Kristoffer Jasinski ser som en av sina uppgifter att sprida kunskap om hur miljön påverkas och vad som går att göra. Han har arbetat i Fagersta sedan 2002 och tycker sig ha upplevt hur känslan för miljöfrågor ökat. Men vändningen hade nog inletts redan innan han tillträdde, tror han.
  Fagersta är präglat av sitt industriella arv. Industriområdet i centralorten är djupt förorenat – där tvistas det om vem som ska betala för saneringen – och det finns fortfarande människor som tycker att miljöarbete inte är det allra viktigaste.
  – Just nu arbetar jag mycket med ett naturvårdsprogram för kommunen. Jag tycker det är viktigt att bevara öppna landskap. Tyvärr är Fagersta den kommun i länet som har förlorat mest av sitt öppna landskap. Men det är ofta svårt att få människor på en industriort att förstå varför det är viktigt, säger han.

Berättelse om framtiden
Stig Henriksson tycker att man kommit en bra bit på väg i omdaningen av kommunen. Samtidigt har insikten växt att allt kan bli ännu bättre
  Men ytterst är det medborgarnas engagemang som är alltings förutsättning.
  – Politikens uppgift är inte att producera kloka att-satser utan att skapa en berättelse om framtiden, en bild att röra sig mot, säger han.

text: Anders Jägeberg
foto: Kim Lill