Sopor på skolschemat

När fjärdeklassarna i Arboga fick besök av en skolinformatör från VafabMiljö visade de hur snabbt de kunde sortera sopor i rätt fack. Men att en nagellacksflaska ska lämnas som farligt avfall var något nytt de lärde sig den här dagen.

Det är knäpptyst i klass 4F på Nybyholmsskolan i Arboga när Kaj Wallin från VafabMiljö presenterar sig. När han frågar hur många som har varit på Återbruket, ”eller sopstationen som ni säger här i Arboga”, räcker nästan alla upp handen.

   – Vad kan man lämna där då? fortsätter han.

Plast, säger en elev. Gamla batterier fyller en annan på. Kylskåp och gamla kartonger är andra förslag.

   – Men varför sopsorterar vi egentligen? undrar Kaj Wallin.

Barnen kan mer än föräldrarna

Att eleverna redan kan mycket om återvinning märks tydligt. De vet att om alla sopor blandas så blir det svårt att återvinna dem. Och de känner till att gamla ketchupflaskor kan bli nya ketchupflaskor om de sorteras rätt.

   Kaj Wallin berömmer eleverna och säger att barn faktiskt är bättre än vuxna på att sortera.

   – Det brukar vara barnen som talar om för föräldrarna hur de ska sortera soporna.

Han berättar att det är bra att ta vara på plast, så slipper man använda olja som snart kan ta slut. Och att glas kan återvinnas hur många gånger som helst om flaskor och burkar lämnas in för återvinning.

   – Vet ni förresten vad den där stora Öresundsbron mellan Sverige och Danmark är tillverkad av?

   Barnen funderar, men ingen kan gissa.

   – Den är faktiskt gjord av gamla cyklar och konservburkar och annan metall som är återvunnen.

Pruttar, rapar och fiser

Vad innehåller batterier som gör att de är så farliga? undrar en av flickorna. Kaj Wallin svarar att batterier innehåller kvicksilver som är väldigt giftigt. Därför är det viktigt att de samlas in och tas tillvara. Han visar ett litet batteri som ofta finns i leksaker.

   Tempot är högt och under lektionen hinner Kaj Wallin ta upp många aspekter på avfall. Han berättar vad återvunna sopor kan återanvändas till, om farligt avfall och om mikroorganismerna som ”jobbar” på biogasanläggningen i Västerås. Kaj visar dockan ”Micro” och berättar att han äter barnens matrester, bananskal och äppelskrottar i 20 dagar.

   – Sedan börjar han prutta och rapa och fisa. Vet ni vad det blir av fisarna?

”Gaser”, ropar flera och en av pojkarna berättar att han har åkt biogasbuss i Västerås.

   Barnen får också testa hur bra de är på att sortera sopor. Kaj lägger ut papper med rubriker som ”pappersförpackningar”, ”mjukplast” och ”farligt avfall”. Eleverna hjälps åt och snart är allt på rätt plats, förutom en liten flaska med nagellack och en papperspåse.

   – Det är inte så lätt att veta, men den här flaskan ska faktiskt läggas bland farligt avfall, förklarar Kaj Wallin.

Bra start på miljöarbetet

Ann-Margret Sköldin är lärare i klass 4F. Hon berättar att det kom en inbjudan från VafabMiljö som hon tyckte lät intressant.

   – Vi jobbar mycket med natur och miljö. Senast med vattenmiljö som tema, nu blir det här en introduktion till fortsatt miljöarbete, säger hon.

   Innan lektionen är slut visar barnen hur mycket kapsyler de samlat in. Ännu fler ska det bli innan insamlingen avslutas i augusti.

   – Om alla i Sverige lämnar varsin kapsyl till återvinning så kan man bygga 50 nya bilar av den återvunna metallen, förklarar Kaj Wallin.

Text: Marita Gustavsson

Foto: Kjell Gustavsson