När världen kunde enas
Ozonskiktet miljösamarbetets framgångssaga

Minns du ozonskiktet? För 20 år sedan gick larmet: ett hål i ozonskiktet över Antarktis!
Under några år var ozonskiktet en av de största miljöfrågorna. Och så försvann den. Vad hände?

Bakgrunden var den ökade användningen av CFC, en grupp ämnen som i dagligt tal kallades freoner. De användes som drivgas i sprayburkar, som köldmedium i kyl- och frysanläggningar och till rengöring av elektroniska kom-ponenter inom industrin.
   Freoner var enkla att använda: färg- och luktlösa och inte farliga för hälsan.

Extremt långlivade
Men det visade sig att ämnena var extremt kemiskt långlivade. De bröts inte ned i luften som de flesta andra ämnen. Och när de stigit uppåt till stratosfären hade de en förödande effekt på det tunna skikt av ozonmolekyler som omger jorden och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning. De kloratomer som ingick i freonerna formligen ”åt” upp ozonet.
   Mätningar visade att ozonskiktet tunnades ut över hela jorden. Och ett hål uppstod vintertid över Antarktis.
   Stort larm och en känsla av undergång spred sig.
   Men det visade sig att världens alla länder faktiskt kunde samarbeta kring ett miljöproblem. Genom det så kallade Montrealprotokollet från 1987 åtog sig staterna att minska användningen av freoner. Sedan dess har kraven skärpts och fler ozonförstörande ämnen har inkluderats. Hittills har 183 stater skrivit på protokollet.
   Utfasningen av freoner är en av miljöhistoriens framgångshistorier. Fortfarande förser årtiondens användning av CFC stratosfären med nya, ozonätande molekyler. Men produktionen har upphört.

Så har vi löst problemet med ozonskiktets uttunning nu?
   – Problemet är inte löst, vi lever fortfarande med gamla synder. Men det har slutat förvärras. Man kan säga att läget har stabiliserats och det kommer att förbättras. Men det tar 50 år innan skadorna är läkta, säger Henning Rodhe, professor i meteorologi och en av dem som på 1980-talet slog larm om ozonskiktet.

90 procent är borta
Enligt Henning Rohe har världen idag lyckats bli av med omkring 90 procent av de gamla freonerna.
   – I stort sett har Montreal-protokollet efterlevts. Det har visat sig inte vara något stort problem att ersätta freonerna. Det är ett positivt exempel på att det verkligen går att göra något internationellt åt miljöproblem, säger han.

Innebär det att man kan hysa gott hopp om en snabb lösning även på problemet med växthusgaser?
   – Nej, tyvärr, koldioxid är så oerhört mycket svårare. Då måste vi ställa om hela vårt energisystem och det tar väldigt mycket längre tid.

Ozon och klimat
Nu minskar klorhalterna i atmosfären och om ett tiotal år borde det gå att kunna se förbättringar i ozonskiktet, bedömer Donald Murtagh, professor i global miljömätteknik vid Chalmers i Göteborg.
   – Vissa forskare tror att klimatförändringarna kommer att fördröja ozonskiktets återhämtning. Men det är väldigt osäkert – det kan bli tvärtom också.

Text: Anders Jägeberg
Bild: Kjell Gustavsson