Vem
vill bli fästing?
Förra
året fick jag flera fästingbett och petade bort ett
tiotal fästingar innan de satt sig fast på min kropp.
Eftersom värmen och växthuseffekten gör att TBE-smittan
i rask takt närmar sig Västerås-trakten så
bestämde jag mig i år för att vaccinera mig mot
denna fästingburna hjärninflammation. Jag tog en spruta
i april och en i maj. Nästa spruta blir om ett år och
sedan underhåller jag vaccineringen vart tredje år.
Svårigheten är väl att komma
ihåg vilket år det är dags för en ny spruta,
i alla fall för mig som till och med letar efter tandborsten
vissa morgnar. Men kanske kan insikten om att det inte finns någon
bot mot TBE göra att man anstränger sig lite extra.
Och bara tanken på att få ”inflammation i hjärnan”
har gjort att jag kammat igenom bokhandlarna efter en livstids
planeringskalender.
Nu sprider fästingarna inte bara TBE utan
även borrelia, som kan ge symptom från hud, hjärna,
leder och nervsystem. Men får man diagnosen i tid så
kan sjukdomen oftast botas med antibiotika.
Bor man i högriskområden som till
exempel Mälardalen så ska man vara noga med att kolla
kroppen när man varit ute i naturen, ju fortare man får
bort fästingen desto mindre risk att bli allvarligt sjuk.
Dessa
små åttabenta Spindeldjur kan sitta i flera
veckor och vänta på att en hare, ett rådjur eller
på att just du ska gå förbi. När den känner
din varma kropp närma sig släpper den taget om sitt
gräs-strå, och satsar på att landa på till
exempel din fot. Den kravlar sig sedan upp mot en plats med tunn
hud, som knäveck, ljumske eller armhåla innan den sätter
sig fast ordentligt på huden.
Det kan med andra ord ta rätt lång
tid innan den ”biter till” för att få fram
det blod den behöver. Det är i fästingens saliv
som borrelia-smittan finns.
Vilken nytta gör dessa små skräckisar
kan man fråga sig? Vad tänkte Gud på när
han eller hon knåpade ihop en fästing?
Ja, inte vet jag. Men när jag var ute på
nätet och sökte information om fästingar hittade
jag Ebbas blogg. Hon har en österländsk reinkarnationsteori
som förklarar meningen med fästinglivet. Denna teori
går ut på att de mest djävliga eller mest djävulska
människorna blir fästingar när de återföds
efter döden. Å andra sidan menar hon att de mest utvecklade
människorna reinkarnerar till att bli orkesterdirigenter.
Transponerat till kristen troslära skulle Gud i så
fall vara orkesterdirigent och den fallna ängeln en fästing,
jag vet inte riktigt om jag får ihop det.
Det
här säger en hel del om Ebba, men också
om balansen mellan ondska och godhet här på jorden.
Frågan är om vi kan tänka oss en rimlig balans
enligt den här teorin, orkar vi leva med så många
dirigenter?
Teorin kanske låter lite konstig, men
möjligen har Ebba ändå fått tag på
ett korn av sanning. Kanske är det så att det finns
onda gärningar som gör att man som straff hamnar i ett
evigt kretslopp av fästingblivande, något som liknar
det som hinduismen kallar Samsara. Vi kan ta Hitler eller Stalin
som fästingexempel: när vi tagit bort dem med borttagaren
inköpt på Apoteket och spolat ner dem i toalettstolen
så inkarnerar de igen, kanske inte direkt till samma grässtrå,
men det känns ändå som trista framtidsutsikter
på något sätt.
En positiv sak med teorin är att vi i framtiden
antagligen inte behöver något rättsväsende.
Med Ebbas reinkarnations-teori i religionsundervisningen i årskurs
tre, eller varför inte direkt i första klass, borde
vem som helst vilja leva rättrådigt. Naturligtvis kommer
alla tv-bolag att gnugga händerna. Vem vill bli miljonär
görs om till Vem vill bli dirigent? Ett mer spännande
inslag vore en kamp mellan mer asociala grupper om vem som vill
bli veckans fästingaspirant.
Jag
ligger i gräset och filosoferar, molnen glider långsamt
förbi mot okända mål. Det är en underbar
försommarmorgon.
Jag är så glad att jag lever som
människa!
Fästingen
överfaller från ett grässtrå och suger
värddjurets blod |
•
De flesta fästingar som angriper människor, men
även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing,
Ixodes ricinus. Det finns även andra fästingarter
som kan angripa oss, men cirka 95 procent av alla angrepp
sker av vanlig fästing.
Den vanliga fästingen har en hård
kitinplåt som skyddar största delen av ryggen,
åtminstone innan den sugit blod. Möjligheten att
finna denna fästing är störst i områden
med halvhögt gräs i närheten av vatten.
•
Fästingarna sitter gärna i grässtrånas
topp eller i låga buskar där de med utsträckta
framben lätt kan haka sig fast på ett lämpligt
värddjur som passerar. Som värddjur duger såväl
däggdjur och fåglar som kräldjur, och från
dem suger fästingarna blod.
• När fästingen biter sig
fast sprutar den in ett bedövningsämne som finns
i saliven, vilket medför att värddjuret inte känner
bettet. Hur lång tid som fästingar sitter fastsugna
är avhängigt av om de är larver eller inte.
Larverna suger i 3-5 dagar, medan vuxna honor kan suga i
upp till två veckor, om de tillåts sitta kvar.
•
En vanlig fästinghona blir mellan två och sex
år gammal, men vanligtvis tre år.
Källa: Naturhistoriska Riksmuseet
|
|