Krönika

Lennart Gladh
är västeråsare, biolog och projektledare vid Världsnaturfonden WWF

Miljö inte bara klimatförändring

En pågående, snabba klimatförändringen har mycket snabbt fått ett kraftigt genomslag. Larm finns dagligen i media. Var och en kan mäta sin individuella klimatpåverkan genom mer eller mindre trovärdiga tester. Och ingen politiker med självaktning kan negligera frågan, om än ofta nyvaket. Så äntligen börjar det hot mot vår framtid som klimatförändringen utgör tas på allvar.
   Ibland finns dock en tendens att göra klimatfrågan synonym med miljöhot, vilket är en både grov och farlig förenkling.
   Klimatfrågan skall i stället läggas till de övriga globala hoten som exempelvis vattenbristen, rovfisket och den snabba minskningen av biologisk mångfald. Eller övergödningen av Östersjön, som är en stor fråga i vår del av världen.

Ofta finns också en övertro på att tekniska, smarta lösningar skall ordna det hela och så kan vi fortsätta leva som vanligt.
   I verkligheten handlar det om minskat, eller om man så vill uthålligt, nyttjande av jordens resurser. Länge har vi sagt att ”tänk när alla kineser vill ha bil och kylskåp” – och nu är vi där. Då framstår plötsligt vår egen livsstil, när den skall omfatta alla, som omöjlig.
   Priset för Kina har varit högt. 20 procent av jorden är kraftigt eroderad, 75 procent av alla sjöar och kustvatten är klassade som förorenade, 90 procent av alla gräsmarker (betesmarker) är kraftigt försämrade.

Av EU så sent som i höstas, av FN och olika expertgrupper har utrotningen av biologisk mångfald tagits upp som ett lika allvarligt hot som klimat-förändringarna. Men av detta har märkts mycket lite i media och i den svenska debatten.
   Det finns till och med ibland en tendens att se biologisk mångfald som att blommor och fåglar existerar mest för vårt nöjes skull.
   I verkligheten är det så att vi alla är beroende av de olika ekosystem, arter och gener som förser oss med en mängd livsuppehållande tjänster:
mat, fibrer, bränsle och mediciner
reglering av luften vi andas och kvaliteten på vårt vatten
markens bördighet, pollinering och andra grundläggande funktioner
rekreation och andra sociala och kulturella funktioner.

Tre kända exempel på vad förlust av biologisk mångfald kan få för konsekvenser är:
Kollapsen av torskfisket och fiskeindustrin på New Foundland med stora sociala konsekven- ser och miljardkostnader.
  Orkanen Katrinas härjningar i New Orleans som förvärrades av exploatering av kusten och förstörelse av våtmarker.
Tsunamins effekter som förvärrades av ned- huggning och fragmenteringen av mangrove- skogar.
   De två sistnämnda exemplen visar också att en rik, biologisk mångfald bidrar till att minska hoten från klimatförändringarna.

Ett internationellt exempel är pollineringen. Alltså den tjänst humlor och bin bistår oss med och som är helt avgörande för vissa jordbruksgrödor och fruktodlingar. I stora delar av USA och även i vissa delar av Europa är arter som naturligt utför dessa tjänster borta, och istället sköts den kommersiellt av företag som med lastbil kommer med pollinerarna.
   I Sverige har vi ännu ”naturlig” pollination, men larmrapporter om bidöd väcker oro.
   Ett annat känt exempel – och faktiskt det som lyfte miljöfrågan – är boken Tyst vår som kom på 1960-talet. Den visade hur fåglar dog av kvicksilver och andra gifter som användes inom jordbruket.

I Sverige var gulsparven nästintill utrotad. Kvicksilver i den formen förbjöds innan, vad vi vet, människor drabbades.
   Fåglar är därför också viktiga som indikatorer på miljön. De är lätta att se och övervaka och räkning har i många fall skett under lång tid. När vi nu vet att det i Sverige sker en dramatisk minskning av flera vanliga fågelarter, till exempel sånglärkan, är det en varning om att något är fel.
   Vi vet också att hormonliknande substanser som läcker ut i våra vatten leder till könsförändring hos vissa fiskarter. Om också vi riskerar att drabbas är en öppen fråga.
   Ekosystemens, arternas och genpoolens hälsa och variation är viktiga som indikatorer på hur vår jord mår.
   När vi nu därför skall ställa om våra energisystem är det viktigt att det sker så att den biologiska mångfalden inte hotas. Det må sedan gälla energigrödor på åkermark, ökat uttag av bränsle från våra skogar eller utbyggd vattenkraft.
   Biologisk mångfald är förvisso vackra blommor, fågelsång, kantareller och abborrar – men också mygg och fästingar!
Men det är mycket mer än så, faktiskt en grundförutsättning för hela vår existens.