Miljöbov och en symbol för framgång och välstånd
Bilanvändande bottnar lika mycket i kulturella mönster och vanor som i praktiska behov. Om man vill minska bilåkandet är det därför viktigt att påverka människors inställning.

Det anser etnologen Greger Henriksson. Han har undersökt hur några barnfamiljer i Stockholm klarar sin vardag utan det transportmedel som idag anses som en nödvändighet – särskilt för barnfamiljer.
   Utgångspunkten är att vi i västvärlden måste minska koldioxidutsläppen för att motverka klimatförändringen. Klimatförändringen orsakas inte av ”miljöolyckor” utan av vardagliga aktiviteter som förutsätter energiförbrukning, till exempel resor och boende.

Möjlighetsfönster
En av de största koldioxidkällorna är bilåkandet. Att använda andra energiformer än fossila bränslen är knappast tillräckligt för att bryta klimatförändringen. Det krävs också nya livsmönster.
   Livsmönstren formas på olika nivåer. En av dem är strukturell: samhället inrättas allt mer efter förutsättningen att medborgarna har tillgång till bil. Men fortfarande har individen ofta ett eget val vad gäller bilåkande – till skillnad från exempelvis uppvärmning av byggnader eller produktion av mat.
   Men hur får man människor att ändra beteende? Greger Henriksson drar slutsatsen att vanor och beteendemönster formas i övergångsfaser i livet – när man får barn, när man byter bostad, börjar ett nytt jobb eller liknande. Då öppnas ”möjlighetsfönster” (windows of opportunity) för att utveckla nya eller bryta gamla vanor.
   Vad gäller bilen kompliceras det hela av att den också är en viktig symbol för frihet, välstånd och framåtskridande. Vanor och beteendemönster har inte bara rationella grunder. Men Greger Henriksson är ändå optimist:
   – Jag tror att man kan förändra mycket om man når rätt människor vid rätt tillfälle i livet. På lång sikt – 20-30 år – finns enorma möjligheter att förändra livsmönstren, säger Greger Henriksson.
   – Politiken att ändra bensinpriset för att få människor att åka mindre tror jag däremot är rätt fåfäng. Det krävs mer grundläggande insatser. Men någon sådan politik finns ju inte.
Vad kan ersätta symbolvärdet?
Greger Henriksson resonerar en del om möjligheten att något annat, mindre energiförbrukande ting, skulle kunna ta över bilens symbolvärde. För fortfarande är bilen för många en symbol för välstånd och framgång.
– Ja, det tror jag. Och inte minst är den en symbol för att belöna sig själv – visa sig själv att man kan ordna det bekvämt för sig. Men bilen betyder naturligtvis olika saker för olika människor.
Säger Greger Henriksson som själv har bil. Men cyklar till jobbet.

Det här tjänar du på att vara utan bil
En medelbil kostar 3 000 kronor i månaden, enligt Konsumentverket. Det blir 36 000 kr per år och för dessa pengar kan man göra en hel del andra resor. En familj på fyra personer kan till exempel:
Köpa var sin bra ny cykel vart fjärde år 4 000 kr
Åka kollektivt lokalt för 1000 kr/mån 12 000 kr
Åka 40 mil tåg en gång i månaden 5 000 kr
Hyra bil för 1000 kr en helg i månaden 12 000 kr
Åka taxi för 120 kr varannan helg 3 000 kr
Summa 36 000 kr

Fotnot: Tågpriset i räkneexemplet förutsätter att biljetterna köps minst en vecka i förskott och att två av de fyra i familjen är barn under 16 år. Då blir ett ungefärligt pris på längre
resor 10-15 kr/mil för hela familjen.
Källa: www.snf.se

Text: Anders Jägeberg