Miljöbov
och en symbol för framgång och välstånd
Bilanvändande bottnar lika mycket i kulturella
mönster och vanor som i praktiska behov. Om man vill minska
bilåkandet är det därför viktigt att påverka
människors inställning.
Det anser
etnologen Greger Henriksson. Han har undersökt hur några
barnfamiljer i Stockholm klarar sin vardag utan det transportmedel
som idag anses som en nödvändighet – särskilt
för barnfamiljer.
Utgångspunkten är att vi i västvärlden
måste minska koldioxidutsläppen för att motverka
klimatförändringen. Klimatförändringen orsakas
inte av ”miljöolyckor” utan av vardagliga aktiviteter
som förutsätter energiförbrukning, till exempel
resor och boende.
Möjlighetsfönster
En av de största koldioxidkällorna är bilåkandet.
Att använda andra energiformer än fossila bränslen
är knappast tillräckligt för att bryta klimatförändringen.
Det krävs också nya livsmönster.
Livsmönstren formas på olika nivåer.
En av dem är strukturell: samhället inrättas allt
mer efter förutsättningen att medborgarna har tillgång
till bil. Men fortfarande har individen ofta ett eget val vad
gäller bilåkande – till skillnad från exempelvis
uppvärmning av byggnader eller produktion av mat.
Men hur får man människor att ändra
beteende? Greger Henriksson drar slutsatsen att vanor och beteendemönster
formas i övergångsfaser i livet – när man
får barn, när man byter bostad, börjar ett nytt
jobb eller liknande. Då öppnas ”möjlighetsfönster”
(windows of opportunity) för att utveckla nya eller bryta
gamla vanor.
Vad gäller bilen kompliceras det hela av
att den också är en viktig symbol för frihet,
välstånd och framåtskridande. Vanor och beteendemönster
har inte bara rationella grunder. Men Greger Henriksson är
ändå optimist:
– Jag tror att man kan förändra
mycket om man når rätt människor vid rätt
tillfälle i livet. På lång sikt – 20-30
år – finns enorma möjligheter att förändra
livsmönstren, säger Greger Henriksson.
– Politiken att ändra bensinpriset
för att få människor att åka mindre tror
jag däremot är rätt fåfäng. Det krävs
mer grundläggande insatser. Men någon sådan politik
finns ju inte.
Vad kan ersätta symbolvärdet?
Greger Henriksson resonerar en del om möjligheten att något
annat, mindre energiförbrukande ting, skulle kunna ta över
bilens symbolvärde. För fortfarande är bilen för
många en symbol för välstånd och framgång.
– Ja, det tror jag. Och inte minst är den en symbol
för att belöna sig själv – visa sig själv
att man kan ordna det bekvämt för sig. Men bilen betyder
naturligtvis olika saker för olika människor.
Säger Greger Henriksson som själv har bil. Men cyklar
till jobbet.
Det här tjänar du på att vara
utan bil
En medelbil
kostar 3 000 kronor i månaden, enligt Konsumentverket.
Det blir 36 000 kr per år och för dessa pengar
kan man göra en hel del andra resor. En familj på
fyra personer kan till exempel:
• Köpa var sin bra ny cykel
vart fjärde år 4 000 kr
• Åka kollektivt lokalt för
1000 kr/mån 12 000 kr
• Åka 40 mil tåg en gång
i månaden 5 000 kr
• Hyra bil för 1000 kr en helg
i månaden 12 000 kr
• Åka taxi för 120 kr
varannan helg 3 000 kr
• Summa 36 000 kr
Fotnot:
Tågpriset i räkneexemplet förutsätter
att biljetterna köps minst en vecka i förskott
och att två av de fyra i familjen är barn under
16 år. Då blir ett ungefärligt pris på
längre
resor 10-15 kr/mil för hela familjen.
Källa:
www.snf.se |
Text:
Anders Jägeberg
|