Sopsortering på schemat

Anna Boldt har med sig en stor svart bag. Ur den plockar hon fram en gammal ketchupflaska, en tidning, en konservburk som det har varit fiskbullar i, en liten papperspåse, en tom äggkartong, ett kretskort – och en massa annat skräp.
   Hon är en av Vafabs två skolinformatörer, som ägnar en stor del av sin arbetstid åt att vara ute på skolor och informera om sopsortering.

Allt skräpet lägger Anna Boldt i en hög på golvet framför den vita skrivtavlan längst fram i klassrummet. På fyra bänkar har hon placerat inplastade lappar i olika färger. Hårda plastförpackningar, mjuka plastförpackningar, glasförpackningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, farligt avfall, elavfall, tidningar, komposterbart köksavfall och restavfall, står det textat på lapparna.

”Jag undrar vad den är gjord av?”
– Nu är det bara att sätta igång att sortera! säger Anna Boldt till eleverna som går i klass 4b på Vallaskolan i Sala.
   – Ser ni var pappersavfall finns? undrar en pojke.
   – Det där är farligt avfall, säger en annan.
   – Jag undrar vad den här är gjord av? frågar en flicka och håller upp en orange ballong.
   Eleverna lägger ett batteri, en röd-vit socka, en tom kesoburk, en bit frigolit, ballongen, papperspåsen och ketchupflaskan vid respektive lapp.

Kan återvinnas max sju gånger
När det mesta av avfallet är sorterat undrar Anna Boldt hur det har gått. Sedan går hon igenom högarna med avfall. Hon berättar vad som menas med de olika avfallsslagen och frågar om eleverna vet vad de ska göra av till exempel farligt avfall (det ska lämnas på Returen, som är Salas Återbruk) och hur det kan vara märkt (ibland med en symbol för brandfarligt).
   Eleverna får veta att en papperspåse ska sorteras som kartong och inte läggas bland tidningar, eftersom träfibrer i kartonger är grövre än de i papper. Blandas de blir kvaliteten på pappret sämre.
   Både tidningar och kartonger kan återvinnas max sju gånger.
   – Efter ungefär så många gånger är träfibrerna så utslitna att de inte kan fästa tillsammans med de andra, nyare träfibrerna, säger Anna Boldt.
   De utslitna träfibrerna separeras bort under återvinningsprocessen. De kan sedan bland annat eldas upp i värmekraftverk och ge el och värme.
   Gamla konservburkar kan däremot återvinnas hur många gånger som helst.
   – Men, säger Anna Boldt, det är inte säkert att det blir nya burkar eller tuber i aluminium eller stål av de gamla. De kan även bli delar till bilar eller armeringsjärn, som man använder när man bygger hus.
   Vad händer då med det avfall som vi inte sorterar, utan lägger i soppåsen? Det hamnar på soptippen, som utgör en del av Isätra avfallsstation utanför Sala.
   – Där läggs det på hög. Tänk på att ingen kommer att göra något åt det som ni lägger i den vanliga soppåsen. Därför vill vi ha så lite avfall som möjligt i den påsen, säger Anna Boldt.

”Allt hänger ihop i ett kretslopp”
Eleverna i klass 4b får också se filmen ”Agent 21 och de fruktansvärda dumskallarna”, som tar upp varför vi ska sortera vårt avfall.
   – En tanke som jag vill att ni ska ta med er från filmen är att det ni gjorde nyss – sorterade sopor – hänger ihop med hur det sedan ser ut i naturen. Fundera lite på det! Allt hänger ihop i ett kretslopp, så de resurser vi använder idag ska räcka även i framtiden. Det är därför avfall inte är värdelöst skräp utan en viktig resurs att göra nya saker av, säger Anna Boldt.

Elever i alla åldrar
Vafabs två skolinformatörer träffar varje år strax över 6 000 elever i alla
åldrar, från förskoleklasser upp till KomVux och Högskolan, antingen i klassrummet eller vid studiebesök på någon av Vafabs Återbruk eller Avfallsstationer.
   Skolinformatörerna informerar på olika sätt om hur och varför man ska sopsortera.
   Ett speciellt arrangemang är att under tre dagar varje år guida runt mellanstadieelever från Västerås på Gryta Avfallsstation.

Liten guide för att sortera rätt
Så här ska soporna som nämns i texten sorteras:

   • Pappersförpackningar: papperspåsen, äggkartongen
   • Hårda plastförpackningar: kesoburken, ketchupflaskan
   • Metallförpackningar: konservburken som det har varit fiskbullar i
   • Restavfall (läggs i soppåsen): ballongen, sockan
   • Elavfall (lämnas till Återbruket): kretskortet, batteriet
   • Tidningen läggs i behållaren för tidningar.
   • Mjuka plastförpackningar: frigolit
   • Farligt avfall (lämnas till Återbruket): batteri (kan även lämnas i en      Batteriholk)

Angelica Östnäs, 11 år, tyckte att det var bra att få lära sig mer om sopsortering.
– Det var jättebra att få veta. Jag visste inte så mycket sedan tidigare – jag var inte så duktig på att sortera avfall, säger hon.

Text: Anna Björkman Randberg
Foto: Kim Lill