Att motionera
– en livsstil

Kenneth Wibergh cyklar, simmar, springer eller styrketränar en till en och en halv timme nästan varje dag.
– Folk tycker det är mycket, men andra ägnar tiden åt TV-tittande, golfspel eller någon hobby. Jag motionerar, säger han.

Kenneth Wibergh är informationschef på proAros, Västerås stads utförarorganisation. En av väggarna på hans kontor pryds av en affisch med texten ”din stund på jorden – ta vara på den”.
   Och det är vad motionerandet handlar om för Kenneth Wibergh: att ta hand om livet och sig själv.
   Han har inte alltid varit en lika ivrig motionär. Mellan 25 och 50 års ålder rörde han väl på sig, men inte regelbundet. På vintrarna nästan inte alls.
Men så gjorde sig en gammal ryggskada alltmer påmind.
   – Då bestämde jag mig för att motionera regelbundet året runt, berättar han.

Tre klassikerdiplom
Nu, fyra år senare, har motionerandet blivit en livsstil. Han har klarat tre klassikerdiplom (att åka Vasaloppet och Vätternrundan, springa Lidingöloppet och simma Vansbrosimmet under samma år). Förra sommaren genomförde han en Iron Man-tävling: simma 3 860 meter, cykla 18,2 mil och springa ett maratonlopp. I en följd.
   Tävlingarna behövs som något att se fram emot och motiveras av, anser han.
   – I motionsloppen blir man också av med alla eventuella fördomar om vad olika åldrar och kön klarar av. Man får finna sig i att bli förbisprungen, -cyklad eller -simmad av både tanter och farbröder, säger Kenneth Wibergh.

Flera kilo lättare
Mycket handlar om glädjen i att röra sig. Visst tar det emot ibland att ge sig ut i mörker och kyla när man kommer hem från jobbet. Men väl ute är det nästan alltid skönt, tycker han.
   – På vintermorgnarna, efter att ha simmat på Lögarängen och man kommer ut och drar in luften – det är häftigt!
   Han gillar också att lära sig nya saker. Som att åka snowboard eller att crawla.
   – Det är otroligt vad kroppen kan lära sig även långt fram i livet. Om man håller sig på motionsnivå är det aldrig för sent att börja, säger han.
Det gäller bara att ta tid på sig. Och stå ut med hög ”töntfaktor” om man till exempel som medelålders ska lära sig snowboard.
   Numera behöver Kenneth Wibergh sällan gå till sin chiropraktor. Han är tio-tolv kilo lättare än för några år sedan, känner sig lättrörligare och orkar mer.
   – Men det är inte bara rationellt. Man måste ha kul. Det här är mitt sätt att leka.
   Säger Kenneth Wibergh strax innan han drar på sig cykelbrallor, handskar och hjälm för att cykla de 2,5 milen hem till Surahammar. I motvind.

En veteran i stavgång
– Det blir som ett gift. Får jag inte komma ut och gå, då blir jag sjuk.
Säger Ulla Holgersson, undersköterska i Sala, om stavgång, motionsformen som på bara några år blivit en folkrörelse.

Överallt ser man stavgångarna staka sig fram längs vägar och gator. Förr var det mest pensionärer, men nu finns de i alla åldrar.
   Ulla Holgersson tillhör veteranerna. Hon upptäckte stavgång för fem år sedan under en utbildning till friskvårdspedagog.
   – Jag tyckte direkt att det där var ”min grej”. Jag har gjort det mesta – joggat, simmat, aerobics – men inget slår stavgång. Det sliter inte på benhinnorna som joggning, och motionseffekten är bättre, säger hon.

”Jag älskar att svettas”
Stavgång är bra för nacke, rygg och axlar. Det ger dessutom utmärkt kondition.
   – Jag älskar att svettas, och med stavgång svettas man på hela kroppen, säger Ulla Holgersson som går upp till en mil två eller tre gånger i veckan.
Som friskvårdsinspiratör försöker hon nu få ut arbetskamraterna på sin arbetsplats, avdelning 1 vid Sala lasarett, att gå stavgång på rasterna. Motionsklubben har köpt in stavar.
   I julas gav Ulla och hennes syster stavar till sin nyligen höftopererade mor. Som nu går och går och tycker det är jätteskönt.

Tekniken är viktig
Man får dock inte glömma tekniken, menar Ulla Holgersson. Det gäller att ha armbågarna nära kroppen och att hålla nere axlarna. Man ska ha bra, fjädrande skor och rätt längd på stavarna – cirka en halv meter kortare än kroppslängden.
   Det finns tre olika sätt att gå med stavar: Skidgång, som är bra för rygg, armar och axlar; stakning – att sätta fram båda stavarna samtidigt – som är bra för rörligheten i axlarna: samt passgång – staven sätts fram samtidigt med benet på samma sida – som motionerar höfterna lite extra.
   Ulla Holgersson uppskattar särskilt att många som inte motionerat förut nu börjat med stavar.
   – Och när jag möter människor som har besvär med axlar och nacke så säger jag: ut och gå med stavar. Det är ett billigt motionssätt.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Anders Jägeberg, Kim Lill

Motion för alla
Genom att motionera kan vi må bättre, orka mer och känna oss piggare. Men att hålla sig frisk är kanske den viktigaste anledningen till att röra på sig.
Alla kan hitta ett sätt att röra på sig som passar den egna personligheten. Promenader, stavgång, cykling, golf eller simning. Variationerna är oändliga. Det viktiga är att komma igång och röra på sig, helst varje dag.
Här tipsar Gröna Draken om hemsidor där det går att läsa mer om hälsa och motion.

Friluftsliv
Genom Friluftsfrämjandet kan du få tips på aktiviteter för både barn och vuxna.
www.frilufts.se

Cykelfrämjandet
Daglig cykling är ett receptfritt läkemedel för miljö och människor. På Cykelfrämjandets hemsida finns det mycket att läsa om cykling och motion.
www.cykelframjandet.a.se

Kanot
Är du intresserad av att paddla kanot finns en hemsida om just det. Där finns bland annat förslag på turer och leder för kanot.
www.kanotguiden.com

Gympa
25-årsjubilerande Friskis och Svettis har en hemsida med förslag på olika motionsformer.
www.friskissvettis.se

Korpen
Korpens verksamhetsidé är: ”livskvalitet åt alla genom motion och friskvård i gemenskap”.
www.korpen.se

Hälsofrämjandet
Hälsofrämjandet arbetar med friskvård, vegetarisk mat, motion, ekologi och psykisk hälsa.
www.halsoframjandet.se