Lukta och smaka. Nora Kvassman och Georgios Foskolos försöker att förlita sig på smak och lukt och inte stirra stirra blinda på bäst-före-datum.

Med planering och kreativitet har de minskat sitt matavfall

Med lite planering och kreativitet är det lätt att ta vara på den mat man har hemma. Det anser Nora Kvassman och sambon Georgios Foskolos i Västerås. De köper gärna varor med kort datum, undviker att storhandla och gör alltid matlådor av rester.
  – Vi är inga mönstermänniskor, men försöker göra så gott vi kan, säger Nora Kvassman. Att slänga fullt ätbar mat är ju varken ekonomiskt, ekologiskt eller etiskt försvarbart.

Det lagas fisksoppa i köket på Hammarby. Fänkålen har Georgios Foskolos nyss köpt, i övrigt består middagen av sådant som funnits i kylen och skafferiet ett tag.
  – Morötterna är lite småhängiga, men de ska ju ändå kokas. Luktar och smakar något bra, går det också bra att äta, resonerar Nora Kvassman och lyfter upp dottern Boel i famnen.

Familjen har nyligen flyttat in i sin lägenhet. Katten Kosmos har ännu inte riktigt vant sig vid den nya miljön, i övrigt trivs alla bra. För ett par år sedan, då Georgios läste en kurs i självhushållning i Värmland, bodde han och Nora i ett mindre hus på landet. Där lärde sig båda mycket om trädgårdsodling, småskaligt lantbruk och förädling av livsmedel.
  – Vi hade höns och odlade grönsaker, bär och kryddor. Även om förutsättningarna är annorlunda nu när vi bor i stan är medvetenheten ändå densamma. Att få en naturlig och nära relation till maten gör att du blir mindre benägen att slänga den, tror Nora.
  – Har man lärt sig hur mycket jobb som ligger bakom varje tomat och varje ägg är det svårt att förhålla sig på något annat sätt. Det är ju inte klokt egentligen, att vi låter producera och också transportera enorma mängder mat för att sedan kasta den.

Nora och Georgios tror att planering är nyckeln till ett minskat slöseri av livsmedel i hushållen. Planeringen avser inte bara inköp och tillagning utan också hur vi väljer att förvara vår mat.
  – I äldre lägenheter som den här vetter skafferiet mot en yttervägg. Det är idealiskt för sval förvaring. Bland annat frukter och grönsaker klarar sig mycket längre i skafferiet än i kylskåpet, säger Georgios.
   – Vi har också ett matförråd i källaren, men där har vi ställt bildäcken. Tänk så tiderna har förändrats. Hur många idag köper 50 kg potatis för att lagra över vintern?

Georgios äter varken kött eller fågel. Hemma lagar därför familjen vegetarisk kost med inslag av fisk och skaldjur. De försöker att prioritera ekologiskt och säsongsbetonat, och handlar hellre mindre mängder mat ofta än större mer sällan.
  – Att storhandla är bra så länge planeringen håller. Tyvärr faller åtminstone jag slentrianmässigt lätt för erbjudanden i stil med ”köp 3, betala för 2”. Det ökar risken för att det man köpt hinner bli dåligt innan det äts upp, säger Nora som däremot gärna tittar efter produkter med kort datum.
  – Vet jag att varan kommer användas inom ett par dagar, kanske redan till kvällen, tycker jag att det känns fånigt att inte välja den. Den är ju billigare och precis lika ätbar.

Georgios har lagat mycket soppa. På så sätt får han och Nora varsin matlåda till morgondagens lunch.
  – Ibland blir det svåra slattar kvar, sådana som knappt räcker till en halv portion. Då är det tur vi har Boel. Hon äter allt, säger Nora och skrattar.

Text och foto: Linda Karlsson