Om kallt väder, varmt klimat och helhetssyn

Klimatmötet i Köpenhamn gjorde susen. Det tog bara några veckor innan vi fick en av de kallaste vintrarna i mannaminne. Jag antar att du också har hört det något slitna skämtet. Visst kan det kännas lite konstigt att prata om global uppvärmning, sam- tidigt som kylan biter i kinderna och snödrivorna växer. Men jag tror att de flesta kan skilja på väder och klimat. För även om vädret har varit ovanligt kallt den här vintern, blir klimatet allt varmare. En i stort sett enig forskarkår är överens om att ett förändrat klimat är på väg med torka, översvämningar och stora naturkatastrofer som följd

I själva verket var FN-konferensen i Köpenhamn ett rejält misslyckande. Den historiska uppgiften för världens ledare var att komma överens om åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. Men regeringscheferna levde inte upp till förväntning- arna. De kom aldrig överens om något bindande avtal.
  Förhoppningsvis kan motgången vändas till något positivt vid nästa konferens. Kanske är det också så att fler människor kommer till insikt om att vi inte kan förlita oss på beslut och åtgärder på den höga FN-nivån – även om de på sikt är helt avgörande. Vi vet vad som krävs av oss. Egentligen är det bara att sätta igång. Eller snarare fortsätta med och fördjupa mycket av det positiva som redan görs

På många sätt är klimatförändringen en ödesfråga, eftersom det på ett globalt plan handlar om vår gemensamma överlevnad. Men samtidigt som vi arbetar med energibesparingar och ersätter fossila bränslen med förnybara, får vi inte glömma andra frågor som påverkar vår egen och kommande generationers möjligheter att leva ett gott liv på planeten jorden.
  Om vi fortsätter att i snabb takt utrota växt- och djurarter rubbar vi de känsliga ekosystemen och sågar snart av den gren vi själva sitter på. Många av de kemikalier vi omger oss med i mat, kläder och hygienartiklar är giftiga för miljön och skadliga för människors hälsa. Och konsumtionshysterin tär hårt på både jordens resurser och på de människor – ofta i fattiga länder – som under dåliga arbetsvillkor tillverkar produkter vi vant oss vid att kunna köpa för en billig penning.

Klimatarbetet måste gå hand i hand med biologisk mångfald, hushållning med naturresurserna och en ansvarsfull konsumtion i samklang med både människor och miljö. Det är denna helhetssyn vi brukar kalla hållbar utveckling och som Gröna Draken ständigt speglar utifrån olika infallsvinklar.
  I det här numret berättar vi om törstiga och giftiga jeans, men också om designutbildningen som bara använder återvunnet material. Vi har träffat svenska ungdomar som mött större framtidstro bland unga i Afrika än i sitt eget hemland. Och så inleder vi artikelserien Rena Pengar, med fokus på etiskt och miljömässigt sparande. Som vanligt bjuder vi även på många praktiska råd som du förhoppningsvis har nytta av; allt från tips på nyut- komna böcker och naturutflykter till information om vilka märkningar du ska titta efter i butiken när du letar ekologiska kläder.

Trevlig läsning!!

Kjell Gustavsson, chefredaktör
kjell@fa21.se