Hallstahammar på väg bort från brukssamhället


Trivs i strömsholm. Catarina Pettersson som är kommunalråd i Hallstahammar bor själv i Strömsholm. Ett av hennes smultronställen är forsarna vid Strömsholms slott.


Bruket, Bulten och Kanthal har i decennier dominerat Hallstahammar – en bruksort där generationerna har avlöst varandra på fabriksgolvet. Så är det inte längre.
  – Men vi har kvar bruksortens stolta tradition, säger Catarina Pettersson. Bruket är ju nedlagt, men Både Bulten och Kanthal finns fortfarande kvar.
  Hon har sin arbetsplats i kommunhuset, som ligger lite utanför de centralaste delarna av Hallstahammar. Om nu något är riktigt centralt. Här finns inte, som på många andra håll, ett traditionellt, fyrkantigt torg med ett gammalt rådhus. Hallstahammars affärscentrum är byggt vid det avlånga Hammartorget, som mer liknar en gågata.
  De stora industrierna, vars lokaler nu rymmer många olika företag, är grupperade ned mot Strömsholms kanal. En gång för mycket länge sedan var kanalen industriernas viktiga transportled. Nu är den en tillgång för kommunen på ett helt annat sätt – som turistattraktion och naturupplevelse

Stimulerande utmaning
Kommunen Hallstahammar består av tre delar, med helt olika karaktär och historia. Tärorten Hallstahammar med sin brukstradition, Strömsholm som förknippas med ridsport och djursjukhuset samt Kolbäck med småföretagande.
  Själv bor Catarina Pettersson i Strömsholm och uppskattar mycket de strövområden och naturvärden som finns där, och som man vill lyfta fram ytterligare. Utvecklingsfrågorna är komplice- rade i området, som har ett högt na- turskyddsvärde och där förändringar i miljön i princip är förbjudna. Men Catarina Petterson ser det som en stimulerande utmaning för kommu- nen. Villor efterfrågas i Strömsholm och både djursjukhuset och ridskolan växer och utvecklas. I Kolbäck har banverket rustat upp järnvägsspår, perrong, banvall och stationshus.
  – Det lyfte hela miljön i Kolbäcks centrum.

Icke önskvärt arv
Ett arv från det gamla brukssamhället, som kommunen helst hade varit utan, är de miljöproblem gamla deponier från de stora industrierna skapar. Det mest bekymmersamma är en hydroxidslamtipp, som användes fram till 60-talet av Bulten-Kanthal och som ligger nära skidbacken och motionsspåren.
  Området har kalkats varje år, men det är inte tillräckligt skydd. långsiktigt läcker nickel och krom ut. Undersökningar av området och diskussioner om ansvarsfördelning och åtgärder pågår.
  Också i anslutning till det gamla bruksområdet är kommunen, tillsammans med länsstyrelsen, involverad i markundersökningar. Där gäller det restprodukter från ytbehandlingsbad i form av cyanid i bunden form. I Kolbäck finns, efter en metallindustri, lämningar som innehåller tungmetaller.
  De har täckts över med fyllnadsmassor och utgör inte någon omedelbar fara. Men på sikt räknar kommunen ändå med att åtgärda saken.

Miljösatsningar
När det gäller miljösatsningar har Hallstahammar i likhet med många andra kommuner satsat på att varje skola ska ha ett eget kök där maten lagas från grunden. Källsortering har funnits länge och den som kompletterar sin gröna soptunna med en brun för matavfall får billigare sophämtningstaxa.
  Kommunen har också anslutit sig till den målsättning Förbundet Agenda 21 initierat om ett fossilfritt Västmanland till 2015.
  – Vi har en bra utbyggnad av fjärrvärme till Hallstahammar nu och vi ställer successivt om våra egna fastigheter från olja till fjärrvärme. Också privata hushåll erbjuds bättre alternativ med fjärrvärme, berättar Catarina Pettersson.
  Kommunens egna anställda kör miljöklassade dieselbilar i tjänsten och tre bilar med för höga utsläpp valde kommunen att skrota i stället för att sälja dem vidare, trots att de kunnat rulla några år till.
  Hon ser också nöjd ut när hon säger att de som jobbar i kommunhuset numera bara dricker KRAV- och Rätt- visemärkt kaffe, även om det innebär lite större kaffeavdrag på lönen.

Gratis bussar
Mindre vanligt, och det Catarina Pettersson är extra stolt över på miljö- området, är den avgiftsfria kollektivtrafiken. Ända sedan 1988 har den så kallade servicelinjen trafikerat Hallstahammars tätort gratis och 2001 kom Brukslinjen, som går mellan Kvick- sund och Virsbo, till. Den går en gång i timmen, och på mornar och kvällar tätare, och är också gratis för alla. Infrastrukturen är förstås viktig i en kommun som vill locka pendlare. En expressbuss en gång i timmen varvar med tågen mellan Hallstahammar och Västerås, så att det ska finnas en avgång varje halvtimme.
  – Tillsammans med Eskilstuna och Västerås kommuner jobbar vi också för att Strömsholm ska få tågstopp. Vi är med och finansierar citybanan och verkar för att Ramnäs ska få dubbelspår. Det är viktigt för trafiken mellan Fagersta och Stockholm, säger Catarina Pettersson.

Medborgardialog
Det var år 1992 som Catarina Petters- son kom in i kommunpolitiken, då hon blev invald i barn- och utbildningsnämnden och senare i fullmäktige. Hon hade tidigare arbetat fackligt inom kommunal, så intresset att påverka hade funnits länge. Och parti hade hon valt för länge sedan.
  – Jag är socialdemokrat i själ och hjärta. Hallstahammar har alltid varit socialdemokratiskt, men man kan aldrig luta sig tillbaka, framhåller Catarina Pettersson och betonar vikten av att föra en dialog med Hallstahammars-borna.
  – Vi lämnar brukssamhället bakom oss, tittar på de kvaliteter vi har och försöker hitta nya nischer. Småföre- tagen växer och vi har en helt annan bredd i sysselsättning nu, vilket är en styrka, säger hon.

Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill