Skräp och sabb för 50 miljoner kronor

Hoppfulla. Per-Olof Rask och Monica Westlund hoppas att kampanjen ska bidra till en ny attityd gentemot nedskräpning..

Kostar, skadar och stör. Detta är ledorden för den kampanj mot nedskräpning som startar i Västerås den första veckan i mars. Cirka 15 miljoner om året betalar västeråsarna via skattsedeln för renhållning på allmänna platser.

  – Nu måste det bli en attitydförändring. Alla måste ta ansvar för att inte skräpa ner, säger Monica Westlund, informatör på Västerås stad
  Hon är projektledare för kampanjen tillsammans med Per-Olof Rask, koordinator för ”Värna Västerås”. Kampanjen mot skräp är den första i en rad av framtida kampanjer. Den kommer att följas av kampanjer mot klotter och skadegörelse. Bud-skapet som förs ut är detsamma i alla tre delarna. Nedskräpning, skadegörelse och klotter kostar, skadar och stör.
  Västeråsarna kommer att mötas av olika aktiviteter och dessutom bilder och information i media, på ljustavlor, på bussar och vid busshållplatser.
  – Vi hoppas att människor ska bli berörda av kampanjerna. Vi vill väcka debatt och bilderna som sätts upp blir provocerande, säger Monica Westlund.
  Enligt stiftelsen ”Håll Sverige Rent” är det unga människor mellan 17 och 29 år som dumpar mest skräp. Därför är skolelever en viktig målgrupp för kampanjen. Informatörer kommer att arbeta i skolorna.

Tuggummin och fimpar
Tuggummin som slängs förstör trottoarer och stenläggningar eftersom de inte går att få bort med vanliga renhållningsmaskiner. Fimpar har ökat dramatiskt sedan det blev rökförbud på krogarna.
  Och med det har också följt en ökning av sönderslagna glas, eftersom många som går ut för att röka tar med sig glas.
  Förutom att det blir otrivsamt och kostar mycket pengar är nedskräpningen också farlig för djuren.
  – Tuggummi är jättefarligt för fåglar. Änder och andra fåglar äter också mycket plastbitar och hundar skär sig i tassarna på allt glaskross, förklarar Monica Westlund.
  Kampanjledningen vänder sig också till Västerås stora företag och hoppas få med dem i arbetet. För dem är det angeläget att staden de verkar i är ren och trevlig.

Gränsen nådd
Kostnaderna för renhållningen på allmänna platser i kommunen är alltså cirka 15 miljoner om året. Motsvarande siffror för klottersanering och reparationer efter skadegörelse är ca 25 miljoner vardera, enligt en sammanställning som Per-Olof Rask tagit fram.
  Siffrorna bygger på uppgifter från 2007. Nivåerna har varierat upp och ned mellan olika år, men har sammantaget ökat stadigt under den senaste tioårsperioden. Bara mellan 2006 och 2007 ökade klottret med 65 procent och annan skadegörelse med 43 procent.
  Nu är gränsen nådd när man inte längre kan lägga allt större resurser på att rensa och sanera, eftersom man inte kommer åt orsakerna till problemen den vägen, menar Per-Olof Rask.
  – Sammanlagt kostar alltså skadegörelse och klotter 50 miljoner per år i kommunen.
 – Lägger man till vad det kostar i miljökonsekvenser, rättsprocesser och företagsetableringar som inte blir av om staden inte är attraktiv, är kostnaderna långt större än så. Det är mot den bakgrunden vi startar de här kampanjerna, säger han.

text: Yvonne Busk
foto: Kim Lill