Läkemedel – en fara för både hälsan, miljön och plånboken

När användningen av läkemedel ökar leder det till många problem. För mycket antibiotika skapar resistenta bakterier som i sin tur påverkar människors hälsa. Mediciner som vi stoppar i oss hamnar på olika sätt i sjöar och vattendrag, där fiskar och fåglar påverkas och andra miljöproblem kan uppstå.
  Och sist men inte minst gräver den stora konsumtionen av läkemedel djupa hål i plånböckerna, både samhällets och våra privata.


Att få recept på antibiotika blir ovanligare i framtiden. Det är en följd av att alltfler bakterier ut-vecklat resistens, motståndskraft, mot antibiotika. Smittskyddsläkaren i Västman-land, Jan Smedjegård, konstaterar att det finns en tydlig tendens till större problem med resistenta bakterier.
  – Även om vi i Sverige har en rätt gynnsam sits jämfört med andra länder så har förekomsten av resistens ökat betydligt. Resistenta bakterier påträffas inte så sällan. Ofta har de hämtats hem från länder där resistensen utvecklats längre, exempelvis semesterresan till Thailand.
  
– Men 97-98 procent av alla som bär på resistenta bakterier har inga symptom, de är alltså inte sjuka. Sår där man hittar resistenta bakterier blir oftast inte särskilt infekterade utan läker på vanligt sätt, säger Jan Smedjegård.

Ökar i Västmanland
90 procent av antibiotikan skrivs ut inom öppenvården, på vårdcentralerna. Användningen av antibiotika ökar dessutom i Västmanland. Inte mycket, men tydligt. Varför?
  Jan Smedjegård förklarar det med att arbetet på vårdcentralerna ofta sker under tidspress och att det finns en förväntan hos många patienter. Trots att farorna med antibiotika diskuterats i många år, så finns en grupp människor som inte tycker sig ha blivit ordentligt behandlade om de inte får antibiotika. Och om tempot är högt kanske läkaren ger efter.


Jämtland mer återhållsamt
I framtiden kommer vi att få vänja oss vid färre recept på antibiotika.
  – Jämtland är ett av de landsting i landet där man förskriver minst antibiotika. Människor där drabbas ändå inte av mer komplikationer. Alltså finns möjligheten att vara mer återhållsam, säger Jan Smedjegård.
  Är det alltså läkarna det hänger på om vi ska kunna minska antibiotikaförskrivningen?
  – Delvis, eftersom de förskriver. Men det gäller att informera även övrig vårdpersonal – liksom allmänheten så att man inte förväntar sig antibiotika så fort vi blir sjuka i exempelvis en luftvägsinfektion med feber.

Ett skräckscenario
Skräckscenariot är en situation som liknar den innan antibiotika över huvud taget fanns. Det kommer inte att hända, menar Jan Smedjegård, eftersom bara en bråkdel av bakterierna blir resistenta. Men det som kan hända är att även relativt lindriga sjukdomar, som idag kan behandlas med tablettläkemedel i tio dagar, leder till att patienten måste läggas in på sjukhus och få intravenös antibiotika. Det blir kostsamt och besvärligt.
  – Det finns också risk för enstaka sjukdomsfall som inte kan behandlas. Hos vissa personer kan bakterier bli extremt resistenta så att det är svårt att över huvud taget hitta läkemedel som har effekt. Då är vi i en situation som liknar den före penicillin och sulfa, säger Jan Smedjegård.
  Han tror dock inte att det blir vanligt med en så extrem resistens eftersom bakterier allmänt inte har så stor nytta själva av att vara multiresistenta.
  På lång sikt är det bästa att låta kroppens eget immunförsvar arbeta. För nästan alla räcker det.

Kontroll över akuta utbrott
Det har sagts att överbeläggningar och trångboddhet på sjukhusen underlättar spridningen av resistenta bakterier. Stämmer det?
  – Smittspridningen ökar, och om resistensen finns så kan den lättare föras över till grannpatienten. Vi måste både minska smittspridningen och minska förskrivningen av antibiotika.
  Hur är läget om fem år?
  – Jag tror vi har minskat förskrivningen av antibiotika. Kanske med tio procent. När det gäller resistenta bakterier är det nog för optimistiskt att tro att förekomsten blivit påtagligt lägre.
   Vi bör rimligen ha fått kontroll över de akuta utbrotten av VRE och MRSA, men förekomsten av resistenta bakterier ligger säkert högre än idag.

Problemen ökar
Det är möjligt att påverka förskrivningen, bedömer Jan Smedjegård, och det kommer att ha en gynnsam effekt. Men eftersom vi har ett utbyte med andra miljöer så är risken stor att vi i Sverige kommer att stanna på en resistensnivå som är högre än idag, men ändå lägre än i många andra länder.
  – Det vet ingen idag. Med största säkerhet kommer dock problemen med resistenta bakterier att öka under de närmaste åren, både i vården och allmänt i samhället, säger Jan Smedjegård.

text: Anders Jägeberg