Skåda skalbaggar i vår

Vissa av oss har ett ansträngt förhållande till insekter, men de flesta av oss är väl så där lagom intresserade. Vi tittar förundrat på färgglada fjärilar som vimlar förbi och slår mekaniskt till insekter som sätter sig på armen utan att först artbestämma dem.
   Ett fåtal av oss blir passionerade entomologer. De är människor som har insett att det finns en fantastisk värld av små varelser att undersöka. Det är ju faktiskt insekterna som är i överväldigande majoritet på jorden. Och det säger lite om artens variationer och anpassningsförmåga genom årmiljonerna.

Om du vill se tillvaron i ett annorlunda perspektiv i vår, gå då på upptäcktsfärd i skalbaggarnas eller fjärilarnas värld. Dessa insekter är ofta vackra, rätt så stora och lätta att se. Du bör förstås lära dig var du hittar dem och det blir också bra mycket roligare om du vet vad du ser. Ett bra uppslagsverk är viktigt och en kunnig ciceron är ovärderlig.
   Hans Lindmark, ordförande i Entomologiska föreningen i Dalarna och Västmanland, är en sådan person. Han gör inventeringar åt Länsstyrelsen och brukar guida grupper i skogar och på ängar och väcker slumrande entomo-loger till liv.
   Själv föddes han som en sådan i början av 50-talet.
   – Min mamma, som var väldigt intresserad av djur, har berättat för mig hur jag satt vid bageriet i Hallstahammar och definierade olika getingarter på de sockrade bullarna. Jag hittade fyra olika arter och satte egna namn på dem. Då var jag ungefär fyra år, sedan dess är jag fast, berättar Hans Lindmark och skrattar gott åt minnet.
   Det bästa sättet att hitta skalbaggar är att ta reda på vad de äter. Vedlevande skalbaggar hittas förstås i träd, till exempel i högstubbar av björk eller asp med död ved. Hans egen skalbaggsfavorit är praktbaggarna.
   – De är oerhört vackra, metalliskt glänsande, snabbflygande och värmeälskande. Du kan hitta dem i vedtravar i skogen och på sydsidan av till exempel ett gammalt timrat hus. De lever i den torra veden under lång tid och kan på kemisk väg skapa vätska så att de inte torkar ut.

Om du befinner dig nära vatten i mars eller april kan du möta en dykare som hastigt far förbi genom luften. Det är en vattenlevande skalbagge som under våren, när isen går upp, ger sig iväg för att söka en ny vattensamling eller sjö att leva i.
   En vacker vårkväll när koltrasten sjunger kan du ta med dig ficklampan för att leta efter jordlöpare. Dessa små knubbiga, svarta varelser irrar runt på jakt efter maskar och andra små kryp i din trädgård. Jordlöparna är nattaktiva och sover till exempel under en sten när det är ljust.
   – Guldbaggarna är grönaktigt skimrande och väldigt vackra. De äter pollen i äppelblommen och har ett långt liv bakom sig som larver och ett par veckor kvar att leva när du ser dem. De utvecklas under myrstackar, i stubbens torra ved som stacken ligger kring. Guldbaggens täckvingar är som ett hårt pansar som skyddar när den kryper ner till veden. Larven omsluts av en hård kokong som myrorna inte kan äta sig igenom, berättar Hans.

Hans eget häftigaste insektsmöte inträffade på Öland för några år sedan. Han var där för att undersöka vad det fanns för insekter i luften en midsommarnatt. Han såg svärmande fjärilar runt några ”ekbuskar”.
   – Jag hörde ett konstigt högt surrande ljud från fjärilarna, det lät ungefär som när en fluga fastnat i ett spindelnät. Jag fångade en fjäril och den visade sig vara en allmän båtspinnare som sjöng sin parningssång. Det var en väldigt märklig och fascinerande upplevelse att höra en fjäril sjunga. Man slutar aldrig att förundras som entomolog, menar Hans Lindmark.

Läs mer >>>

Illustration: Jonas Lundin