Klimatförändringarna är uppe på den globala agendan
Energifrågan och klimatförändringarna står högt upp på den politiska agendan runt om i världen. Många gånger känner vi oss ensamma i våra ansträngningar här på hemmaplan. Men vi ska komma ihåg att en klimatsmart teknik och livsstil väcker intresse över hela världen. Gröna Drakens serie Klimatskolan fortsätter här med sin tredje lektion.

En teknik som gör
skillnad i världen

Tekniken med frekvensomriktare för elmotorer har funnits i olika utföranden ända sedan 1970-talet, men nu försöker ABB hitta nya an-vändningsområden för den. Potentialen för att spara energi är nämligen enorm.

Genom frekvensomriktaren gjordes under år 2005 en energibesparing motsvarade elproduktionen i 14 kärnkraftsreaktorer. Kunderna finns i hela världen, särskilt där energikostnaderna är höga.

På Södra Timbers sågverk i Kisa har man bytt sin hydrauliska drift mot elmotorer med frekvensomriktare och gjort processen 80 procent energieffektivare.
   Traditionellt har hydraulik haft en stark roll i sågverksindustrin. Nu byter sågen ut hydrauliken mot elmotorer, i den takt som utrustningarna utvecklas.
   En hydraulmotor snurrar hela tiden, även när hydraulkolvarna står stilla, medan en elmotor bara gör precis det arbete som krävs. Därmed kan mängder av energi sparas. En annan viktig miljövinst är också att hanteringen av hydrauloljor kan undvikas.

Kjell Carlsson, säljare på ABB, jämför med att köra en bil på full gas hela tiden och sedan reglera hastigheten genom att bromsa. Om man istället låter en frekvensomriktare styra varvtalet (hastigheten) på elmotorn kan man köra med precis den effekt och det moment som behövs i varje ögonblick. Det är lätt att inse att energi kan sparas.
   Tidigare har tekniken framför allt använts för att effektivisera pumpar och fläktar i såväl industrier som i andra fastigheter. På 1990-talet tog försäljningen fart och numera sätts den i princip alltid in.

Den stora utmaningen är att hitta andra applikationer för den energieffektiva och väl beprövade tekniken. Kjell Carlsson berättar att ABB sålt tekniken med frekvensomriktarna till allt ifrån sågverk till bagerier.
Tekniken kan i princip användas på alla ställen där det finns motorer som behöver köras med olika hastigheter.

Lektion 3
I de två tidigare lektionerna av Gröna Drakens Klimatskola har vi tagit upp naturvetenskapen och orsakerna bakom växthuseffekten. Vi har också skrivit om vilka lösningar det finns för att hejda utsläppen av växthusgaser här hemma. Nu höjer vi blicken och ser oss om i världen i denna internationella utblick.

Ett gemensamt problem

Fattiga länder drabbas hårdast
Klimatförändringarna och växthuseffekten är ett gemensamt problem där våra nationsgränser saknar betydelse. Ett gemensamt problem som måste lösas tillsammans, även om insatserna och ansträngningarna måste ske av var och en.
   Utsläppen av växthusgaser varierar kraftigt mellan olika länder och effekterna av ett förändrat klimat förutspås också drabba olika delar av världen olika hårt. Fattiga länder, med låga utsläpp, drabbas allra värst. Att hejda klimatförändringarna handlar alltså inte bara om vårt klimat här hemma, utan om solidaritet med dagens och framtidens världsmedborgare.

Fyra ton per person
Världens utsläpp av koldioxid motsvarar ungefär fyra ton per person och år, men fördelningen mellan länderna är mycket ojämn. USA, Kanada och Australien har utsläpp på cirka 20 ton per person, medan u-länderna i genomsnitt släpper ut två ton koldioxid per person. Svenskarnas utsläpp ligger på 6 ton per person, men då ska vi komma ihåg att många av de produkter som vi konsumerar produceras i andra länder och räkas då in i deras utsläpp. Trots att vi har olika mycket hemläxa att göra, är det viktigt med internationellt samarbete i klimatfrågan.

Kyotoprotokollet
Det finns två stora milstolpar i den internationella klimat-politiken. Den första i den japanska staden Kyoto 1997. Det dröjde dock ända fram till 2005 innan tillräckligt många länder hade ratificerat Kyotoprotokollet så att det därmed kunde träda i kraft.
   Kyotoprotokollet innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp med drygt 5 procent till år 2008–2012 (den första åtagandeperioden) jämfört med 1990 års nivå. Eftersom i-länderna historiskt stått för den allra största delen av ut-släppen är en viktig princip att i-länderna bör ta ledningen i kampen mot klimatförändringar och dess skadliga effekter.

Bali och Köpenhamn
Den andra milstolpen var på Bali i december 2007, där man efter hårda förhandlingar till slut kunde enas om en förhandlingsprocess inför ett nytt klimatavtal. Det nya klimatavtalet ska ta vid 2012 och antas vid ett internationellt klimatmöte i Köpenhamn 2009.

Foto: Henrik Witt