Mer
närproducerat under
grisens år
I år är
det grisens år. Åtminstone i Kina där
olika djurarter avlöser varandra i en tolvårscykel.
Men det är inte därför som två griskultingar
pryder förstasidan av Gröna Draken. ”Våra”
grisar är fotograferade på en Krav-märkt gård
utanför Köping. De omfattas av den ambitiösa lagstiftning
vi har i Sverige, som borgar för god djuromsorg och hälsoriktig
mat.
Liknande gårdar finns på många
platser, både i Västmanland och i övriga delar
av Sverige. De borde ligga bra till när kommuner och landsting
gör sina inköp till skolor, äldreboenden och sjukhus.
Men så enkelt är det inte.
När det offentliga Sverige handlar mat
väger tydligen djuromsorgen och hälsoaspekterna inte
särskilt tungt. Inte heller är de kortare transportvägarna
något avgörande argument för att köpa närproducerade
livsmedel.
Det som styr är prislappen, och då
blir det ofta ägg från finska burhöns och billigt
kött från länder där djuromsorgen är
sämre och miljökraven lägre. Att handla billigt
har som vanligt sitt pris. Någon annan får betala
– djuren, miljön hälsan…
Men
det finns glädjande nog tecken som tyder på
att en förändring är på gång. ”Vi
ska tuffa till oss för att få mer lokalproducerade
varor”, säger ett av kommunalråden i Västerås
till Gröna Draken. Och blir det verklighet, och andra kommuner
följer efter, kan det få stor effekt. Bara inom Västerås
stad handlas det årligen mat för nästan 100 miljoner
kr.
Kanske kan grisens år bli vändpunkten
då västmanländska barn får äta närproducerade
livsmedel från gårdar i länet. Idag säljs
istället en stor del av det som produceras till England,
där efterfrågan på ekologiska varor är stor.
I
det här numret av Gröna Draken har vi gjort
en djupdykning bland maten. Men som vanligt skriver vi även
om mycket annat som rör hållbar utveckling. Vi har
bland annat besökt en förskola i Fagersta, som arbetar
med ett jämställdhetsprojekt. Och så berättar
vi vad som händer med tidningen som du stoppar i pappersinsamlingen.
Kjell
Gustavsson, chefredaktör
kjell@fa21.se |