Ett
resurssnålt kretslopp
Cellulosafibern
i tidningspapperet har en lång resa bakom sig. Och det kanske
inte är första gången den befinner sig på
en återvinningsstation. Pappersfibrer kan återanvändas
ända upp till fem gånger.
När du lämnat dina tidningar till
återvinning forslas de först till en sorterings-station,
där skräp och felsorterat material plockas bort. Bland
annat tar man bort papperskassar som många slänger
tidningarna i. Kassarna är av en helt annan papperskvalitet,
och återvinns på annat håll: i tillverkning
av kartong och wellpapp.
De
återlämnade tidningarna transporteras till
något pappersbruk. Där löses de upp till pappersfiber
igen innan de går in i pappersmaskinen. För det allra
mesta blir de nytt tidningspapper, men de kan också användas
exempelvis till nytt toa- eller hushållspapper.
Returpapper har blivit en allt viktigare råvara
för pappersindustrin. Trots att vi i Sverige samlar in 83
procent av allt tidningspapper och 64 procent
av kontorspapperet så räcker det inte. En tredjedel
av det returpapper som behövs kommer från utlandet.
Det
skulle alltså bli stora problem med råvaruförsörjningen
för pappers-
industrin om inte vi konsumenter var så duktiga på
att lämna tidningar till återvinning. Dessutom spar
det energi: med returfibrer i stället för färskfibrer
går det bara åt en tredjedel av elenergin vid papperstillverkningen.
I tidningspapper utgör returpapperet upp
till en tredjedel av råvaran, medan toa- och hushålls-papper
– som kallas ”mjukpapper” i branschen –
kan tillverkas helt av returfiber.
Så småningom håller naturligtvis
cellulosafibern inte längre. Den har blivit nednött
och alltför kort för att duga i papperstillverkningen.
Men det är inget större problem. Uttjänta fibrer
försvinner i tillverkningen och hamnar i fabrikens avloppsslam
som, efter avvattning, kan eldas och bli energi.
Så
långt räcker en gran när den blir papper
En gran är ungefär en skogskubikmeter. Den väger
uppemot tusen kg, vilket räcker till 350 kg termomekanisk
massa, som blandat med en tredjedel returfiber blir ungefär
600 kg tidningspapper. Vilket räcker till 2 000-3 000 dagstidningar.
Man skiljer på kemisk och mekanisk pappersmassa.
Tidningspapper görs oftast av mekanisk massa som ger ett
papper som snabbt gulnar. Kemisk massa används till finare
papper.
Även returpapper måste vara av rätt
kvalitet. Till tidningspapper duger bara returtidningspapper och
journalpapper som råvara.
Text: Anders Jägeberg
Illustration: Leyla Atak
|