Klimatvänligare
mat
”Dolda”
utsläpp av växthusgaser i livsmedlen
Vilken
mat vi äter påverkar klimatet. Maten svarar för
en stor mängd koldioxidutsläpp. Men det går att
påverka genom att välja mat efter årstid och
gärna sådant som är närproducerat.
I alla produkter
som vi konsumerar finns ”dolda” utsläpp av växthusgaser
som kommer från tillverkning och distribution. Oftast reflekterar
man inte över dem. Men de är lika betydelsefulla som
utsläppen från den egna bilen och bostaden även
om de sker någon annanstans.
Att en vara tillverkats i en annan del av världen
spelar egentligen ingen roll, eftersom problemet med växthusgaser
är globalt.
40
procent importerat
Enligt en undersökning för några år sedan
äter varje svensk ungefär 800 kilo livsmedel, inkluderat
drycker, per år. Närmare 40 procent av det vi äter
är importerat, det mesta från länder inom EU.
Men en hel del av produkterna, både från Sverige och
EU, görs av råvaror från andra världsdelar.
I projektet Konsumera Smartare, har 60 hushåll
i Stockholm fått sina utsläpp av koldioxid uträknade.
Kalkylen har tagit hänsyn både till hur varorna producerats,
transporterats och hur de konsumerats.
Det visade sig att maten är en av de största
utsläppsposterna tillsammans med transporter och boende.
En tvåbarnsfamilj ger upphov till utsläpp av 5 000-6
000 kilo koldioxid under ett år bara genom maten de äter.
Fossilt
i flera led
Fossila bränslen används i många led vid matproduktion.
Här är några: som drivmedel för jordbruksmaskiner
vid beredning av odlingsmarken; vid tillverkning av konstgödsel;
vid skörden av grödor; vid transport av varor till vidare-förädling
eller grossist; för bearbetning; för lagring; för
frysning; vid tillverkning av emballaget som produkterna förpackas
i; vid transporter från grossist till butik; och ibland
för transporter från butik till hemmet.
Men vilka varor man väljer har också
betydelse. Stora utsläpp ger exempelvis tomater och isbergssallad
som odlas under vintern i uppvärmda växthus nere på
kontinenten för att sedan transporteras hit med flyg. Bättre
är då att köpa vitkål och rotsaker, som
odlas på friland i Sverige och kan lagras för att ätas
under vintern.
Likaså är kött generellt mer
energikrävande än grönsaker. Särskilt kött
som produceras på ett industriliknande, ”rationellt”
sätt. Djuren utfodras med mycket kraftfoder för snabb
tillväxt. Kraftfodret kommer ofta långt bortifrån
och medför alltså
transporter. Bäst är kött från vilt eller
naturbetande djur som slaktas och säljs lokalt.
Mindre
kött
Exempelvis en kycklingrätt med bulgur, isbergssallad och
crème fraîche ger utsläpp av 1,1 kg växthusgaser
per portion mot 0,3 kg om kycklingen ersätts av rådjursfärs
och isbergssalladen av bönor och ärter.
Några tips för att minimera klimatpåverkan
av ätandet:
•
Minska köttätandet och äta mer
grönsaker och rotsaker. När man köper kött
bör det vara vilt eller från djur som föds upp
extensivt, det vill säga enbart på bete.
• Äta efter säsong.
Lagringsbara varor som rotsaker och baljväxter på vintern,
färska grönsaker som tomat och gurka under den varma
årstiden.
• Vara återhållsam
med sådant som har kort hållbarhet och transporterats
långt, till exempel tomater och vissa exotiska frukter.
Text:
Anders Jägeberg
|