|
Solceller
värmer kyrkan
I Fläckebo utanför Sala har kyrkonämnden monterat
solceller på taket på en närliggande loge.
Det ska göra att kostnaderna för att värma
kyrkan halveras. |
|
Drivmedel
i stället för mat
Lantbrukaren Kurt Hansson utanför Sala arbetar sedan
många år med att framställa biogas av jordbruksgrödor.
Idén är att bakterier ska vara jordbrukets nya
husdjur. |
|
Rapsolja
för värme
Företaget Ecoil i Kungsör säljer rapsolja som
ska kunna ersätta eldningsolja i småhus och mindre
värmecentraler. På sikt skulle rapsolja, enligt
företaget, kunna ersätta 15 procent av all fossil
eldningsolja i Sverige. |
Etanolfabrik
Sala eller Heby kan få en etanolfabrik inom några
år. En projektgrupp studerar just nu förutsättningarna
för lönsam etanolproduktion baserad på spannmål
som odlas lokalt.
Tanken är att utnyttja en fjärdedel
av åkerarealen i Sala-Heby. Det är bara något
mer än den areal som nu ligger i träda. Då
skulle man få omkring 60 000 ton vete, korn eller
rågvete vilket räcker till cirka 23 000 kubikmeter
etanol. Det är nästan lika mycket som den bensin
som förbrukas i området.
Bakom projektgruppen står Sala-Heby
Energi AB, Sala Sparbank, LRF i Sala och Hushållningssällskapet
i Västmanland.
Vid Sveriges än så länge enda etanolfabrik
för spannmål som råvara produceras årligen
cirka 50 000 kubikmeter etanol. Förbrukningen i hela
landet ligger kring 300 000 kubikmeter per år men
väntas öka.
|
Växtkraft
I Västerås blandas biologiskt avfall från
hushåll och restauranger med vallgrödor från
jordbruk i en rötningsprocess. Resultatet blir dels biogas,
ett fordonsbränsle som inte bidrar till växthuseffekten.
Dels får man en restprodukt som kan användas som
jordförbättringsmedel inom jordbruket.
För närvarande körs 24 av
stadsbussarna i Västerås på biogas, och de
ska bli fler. Just nu ”exporteras” en hel del
biogas till Stockholm. Även sopbilar, taxibilar och privatbilar
tankar biogas i Västerås. När anläggningen
når full kapacitet ska den producera drivmedel motsvarande
två miljoner liter bensin per år. |