Tillförd energi. Av den tillförda energin i länet år 2002 kom en stor del från oljeprodukter. Andra stora energislag var el och träbränslen. Av elen gick hälften till industri, resten till uppvärmning och driftel av lokaler och bostäder.

Vårt energiuttag satt under lupp
Arboga är länets mest oljeberoende kommun medan Surahammar förlitar sig mycket på el. Det visar en energikartläggning av länet som länsstyrelsen gjort på beställning från Luftvårdsförbundet i länet.

Att Arboga är så oljeberoende förklaras med att där säljs mycket bensin och diesel för transporter.
   År 2002 uppgick den tillförda energin i länet till ungefär 9 500 GWh (miljoner kilowattimmar). Av dessa kom en tredjedel från oljeprodukter. Andra stora energislag var el och träbränslen. Oljeprodukterna användes framför allt till transporter. Av elen gick hälften till industri, resten till uppvärmning och driftel av lokaler och bostäder.
   Energikartläggningen har skett med hjälp av uppgifter från SCB. Tanken med kartläggningen är att hitta områden som har potential för besparingar.
   – Vi vill veta vart vi ska rikta sökarljuset för miljöåtgärder, säger Måns Enander på länsstyrelsen.

Liten övervikt för hushåll
Av energin som förbrukas i länet svarar sektorerna hushåll, service, industri och transporter för ungefär lika stora andelar med en liten övervikt för hushåll.
   Inom industrin förbrukar inte oväntat stålindustrin mest energi. Den mesta energin kom från el.
   En del av kartläggningen har tittat på förädlingsvärdet i förhållande till energiförbrukningen, det vill säga hur mycket energi som går åt för en kronas produktion av varor eller tjänster. För industrin har energiåtgången per ”förädlingskrona” halverats mellan 1990 och 2000.
   Men eftersom antalet förädlingskronor fördubblats så används i stort sett lika mycket energi som tidigare.
   – Man kan inte säga att västmanlänningarnas ”ekologiska avtryck” minskat – kanske snarare tvärtom, eftersom en del produktion flyttat ut från länet, säger Måns Enander.

Kommunerna skiljer sig åt
Kommunerna i länet skiljer sig åt en hel del. Den totala energianvändningen per invånare är lägst i Hallstahammar och högst i Skinnskatteberg, Surahammar, Norberg och Köping.
   Västeråsarna använder betydligt mindre el än övriga i länet. Men utsläppen av koldioxid från fossila bränslen är minst i Kungsör, Hallstahammar, Norberg och Sala.

Lägre än rikssnittet
I genomsnitt använder invånarna i länet 37 MWh (megawattimmar, tusen kilowattimmar) per år, vilket är betydligt lägre än rikssnittet på 46 MWh. En möjlig förklaring är att det inte finns några riktigt energislukande industrier, som stålverk eller pappersbruk, i länet.
   Siffrorna pekar mot att sedan 1990 har energianvändningen per invånare ökat med ett par procent i länet – i riket som helhet har den ökat med ungefär 10 procent.

Text: Anders Jägeberg
Illustration: Marie Tallberg